Diabetes är en kronisk endokrin sjukdom som påverkar kroppens förmåga att bearbeta socker. Det finns två huvudtyper – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes – och det gemensamma kännetecknet för båda är en farlig ansamling av socker i blodet. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som ofta visar sig tidigt i livet, vanligtvis inom de första tio levnadsåren. Typ 2-diabetes är en förvärvad sjukdom som, trots att den ofta innebär en genetisk benägenhet, utlöses av hormonella förändringar eller livsstilsvanor. Diabetes påverkar många aspekter av kroppen, men med rätt behandling kan dessa effekter hanteras på ett framgångsrikt sätt.
Oavsett om en person har typ 1- eller typ 2-diabetes är det grundläggande problemet antingen brist på insulin eller att kroppen blivit resistent mot insulinets verkan. Insulin produceras i bukspottkörteln, en endokrin körtel som ligger i bukhålan. Insulin är ett peptidhormon vars uppgift är att omsätta det socker vi får i oss till antingen omedelbart användbar energi eller till lagrad energi i form av fett. Diabetes försämrar både bukspottkörtelns förmåga att producera detta hormon och den insulin som produceras effektivitet i ämnesomsättningen.
När kroppen inte producerar tillräckligt med insulin, eller när cellerna slutar svara på hormonet, ansamlas sockret i blodet. Utan behandling leder detta till ett tillstånd med högt blodsocker som kallas hyperglykemi. Hyperglykemi märks ofta genom ökad törst och täta toalettbesök, onaturlig hunger, suddig syn, trötthet och irritabilitet. Obehandlad diabetes kan också ge snabb viktminskning, eftersom kroppen inte längre kan lagra den energi som tillförs via maten.
Bestående högt blodsocker under långa perioder kan skada kroppen på allvarliga sätt. En av de vanligaste långtidseffekterna av diabetes är återkommande svampinfektioner. De jästsvampar som naturligt förekommer i kroppen trivs på överskottet av socker, vilket får dem att växa okontrollerat. Bland de allvarligare komplikationerna finns hjärtinfarkt, synskador och blindhet, njursvikt samt nervskador i händer och fötter, så kallad neuropati.
Diabetes påverkar också vad man kan äta i vardagen. Eftersom intaget socker ligger bakom hyperglykemin är det viktigt att både typ 1- och typ 2-diabetiker följer en kost som är låg på snabba kolhydrater och rik på protein och grönsaker. Processat socker, vitbröd, stärkelserik mat och vissa grönsaker som majs innehåller stora mängder kolhydrater som snabbt höjer blodsockret. God vätskebalans och regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktiga för att hålla blodsockret stabilt.
Även om diabetes påverkar både kropp och livsstil är det viktigt att komma ihåg att effekterna går att minska och i stor utsträckning eliminera genom korrekt och regelbunden behandling. Det finns flera olika läkemedel i tablettform som förbättrar insulinets funktion och bukspottkörtelns arbete, och insulininjektioner kan tas i samband med måltider för att hantera blodsockernivån dag för dag. Med god kontroll över sjukdomen kan de flesta personer med diabetes leva ett aktivt och hälsosamt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online