Graviditetsdiabetes kännetecknas av ett blodsockervärde över 140 mg/dl (cirka 7,8 mmol/L), så kallad hyperglykemi, under graviditeten. Tillståndet går ibland att kontrollera med kost och motion, men det krävs ofta medicinering. Prognosen är i allmänhet god beroende på vissa faktorer, och valet av förlossningsmetod avgörs av hur väl moderns blodsocker är kontrollerat samt vilka risker som finns för barnet.
Graviditetsdiabetes diagnostiseras vanligtvis genom prenatal screening, oftast med hjälp av blodprov som tas i samband med en glukosbelastning runt graviditetsvecka 28. Tillståndet kan också upptäckas tidigare vid ordinarie mödravårdskontroller, där urinet testas för glukos och barnets tillväxt mäts för att säkerställa att den utvecklas normalt.
Högt blodsocker hos modern gör att både barnet och moderkakan växer sig större än normalt. Fostret får en ständig tillförsel av socker från moderns blodomlopp, vilket leder till fettansamling och ett eget insulinbehov som kan orsaka ett kraftigt blodsockerfall efter förlossningen. På grund av sin storlek löper barn till mödrar med graviditetsdiabetes ökad risk för att födas för tidigt.
Av samma skäl kan obstetriker besluta sig för att framkalla förlossningen, särskilt om moderns höga blodsockernivåer utgör ett hot mot barnets välbefinnande. Vid väl kontrollerad graviditetsdiabetes sker framkallning ofta runt vecka 38–39. Om barnet bedöms inte klara stressen av en vaginal förlossning kan ett kejsarsnitt bli nödvändigt.
Behandlingen av graviditetsdiabetes innebär noggrann övervakning av moderns blodsocker, oftast genom att hon själv mäter värdena hemma. Diabetessköterskor eller kuratorer träffar den blivande mamman regelbundet, ger kostråd och justerar medicineringen vid behov. Detta stöd är avgörande för att mamman ska kunna hantera sitt tillstånd tryggt och med självförtroende. Den blivande mammans egen medverkan är helt avgörande för ett gott resultat.
Ät näringsrik, hel mat i små måltider jämnt fördelade under dagen. Undvik tomma kalorier, snabbmat och skräpmat. Välj högkvalitativt protein och fiberrik mat, exempelvis magert kött, lättmjölkprodukter, fullkorn som brun ris, quinoa och teff, färska grönsaker och frukter samt nyttiga fetter som avokado, råa nötter och frön.
Mät ditt blodsocker och ta medicinen exakt enligt läkarens anvisningar. Motionera också regelbundet – dagliga raska promenader eller simning är utmärkt. Sådana aktiviteter sänker inte bara blodsockret utan hjälper även barnet att ligga i optimal position inför förlossningen.
Medicinering ensam räcker inte för att effektivt hantera graviditetsdiabetes. Livsstilsförändringar och aktiv delaktighet i den egna vården är nödvändiga för att förebygga komplikationer. Graviditetsdiabetes återkommer ofta i efterföljande graviditeter, och utan tillräcklig behandling tenderar varje barn att bli större än det föregående.
En kvinna som haft graviditetsdiabetes har dessutom ökad risk att senare utveckla typ 2-diabetes. Genom att fortsätta med de bättre matvanorna och bibehålla en regelbunden träningsrutin även efter graviditeten kan utvecklingen av denna sjukdom ofta förebyggas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online