Diabetes mellitus är en metabolsk sjukdom som kan påverka många olika system i kroppen. Vid typ 1-diabetes producerar inte bukspottkörteln insulin, ett hormon som är nödvändigt för kroppens omsättning av glukos (socker). Typ 2-diabetes, som ofta debuterar i vuxen ålder, uppstår när insulinproduktionen är otillräcklig eller när kroppen inte kan använda insulinet på rätt sätt.
Långtidskomplikationer är vanligast hos personer som har en dåligt kontrollerad diabetes, det vill säga varierande eller högt upprepade blodsockernivåer över tid. Nedan går vi igenom de viktigaste komplikationerna och hur de utvecklas.
Diabetes kan höja kolesterolnivåerna och bidra till hjärt- och kärlsjukdom. Enligt National Diabetes Information Clearinghouse (NDIC) gör fettnedlagringar i kärväggarna (ateroskleros) att kärlen i hela kroppen förträngs. Hjärtat måste då pumpa hårdare för att få blodet att cirkulera, vilket höjer blodtrycket.
Kranskärlen, som försörjer hjärtmuskeln med syre, kan bli igentäppta. Det leder till syrebrist i hjärtmuskeln och kan ge kärlkramp (angina). Blodproppar kan också bildas i de förträngda kärlen, lossna och färdas med blodet till hjärtat (hjärtinfarkt), hjärnan (stroke) eller lungorna (lungemboli).
När blodkärlen i benen förträngs försämras cirkulationen till underben och fötter alltmer. Blodet kan då inte transportera tillräckligt med syre och näring till vävnaderna, som därför skadas lättare och läker långsammare. Den nedsatta cirkulationen kan orsaka smärta i benen, särskilt vid gång.
I vissa fall utvecklas bensår – öppna sår som är svårläkta – vilka i värsta fall kan bli gangrenösa. Det kan leda till amputation av tår, fot eller i svåra fall en del av underbenet.
National Eye Institute beskriver flera typer av ögonskador som diabetes kan orsaka. Den vanligaste är diabetisk retinopati, som uppstår när små kärl i ögat inte längre försörjer näthinnan tillräckligt. Ibland bildas nya kärl på näthinnan som en kompensation, men dessa är sköra och kan istället störa synen.
Personer med diabetes löper dessutom ökad risk för både grå starr (katarakt) och grön starr (glaukom). Vid grön starr ökar trycket i ögat eftersom vätskan inte kan dräneras ordentligt. Det förhöjda trycket skadar synnerven och kan i slutänden leda till blindhet. Nervskador i samband med diabetes kan även göra att pupillen reagerar sämre på ljus, vilket påverkar synen särskilt i mörker.
Enligt NDIC utvecklar upp till 70 procent av alla personer med diabetes någon form av neuropati på grund av långvarigt förhöjda glukosnivåer. Besvären kan sträcka sig från lindriga domningar eller stickningar i händer och fötter till svår känselbortfall, smärta och muskelsvaghet.
Neuropatin kan även påverka det autonoma nervsystemet, som styr organens automatiska funktioner. Det kan ge nedsatt matsmältning med illamående, kräkningar, förstoppning eller diarré. Urineringsfunktionen kan också påverkas, så att urinblåsan inte töms helt eller att känslan av att behöva urinera försvinner.
Diabetes är en av de vanligaste orsakerna till erektionsproblem. En erektion uppstår när nerver skickar signaler till musklerna i penis svällkroppar, som då slappnar av så att den svampiga vävnaden kan fyllas med blod.
Vid diabetes är dessa nervsignaler nedsatta, vilket gör att musklerna inte slappnar av tillräckligt. Samtidigt kan blodcirkulationen till svällkropparna vara försämrad, så att vävnaden inte kan fyllas med tillräckligt mycket blod.
Högt blodtryck och höga blodsockernivåer kan skada njurarnas filterenheter, de så kallade glomeruli. Friska njurar återför proteiner till blodet när blodet filtreras, medan avfallsprodukter leds ut med urinen.
När glomeruli skadas kan de inte längre filtrera ordentligt. Protein börjar då läcka ut i urinen samtidigt som avfallsprodukter ansamlas i blodet. Med tiden, i takt med att skadorna ökar, kan njurarna upphöra att fungera helt. Personen kan då behöva dialysbehandling för att avlägsna avfallsämnen från blodet.
Försämrad blodcirkulation i de kärl som försörjer tandköttet med syre och näring kan leda till parodontit, en allvarlig tandkötssjukdom. Hos personer med diabetes ökar risken för både tandlossning och förlust av tänder som följd.
De flesta av dessa komplikationer utvecklas långsamt och är starkt kopplade till hur väl blodsockret kontrolleras över tid. Genom god blodsockerkontroll, regelbundna kontroller hos vårdgivaren, fysisk aktivitet, rökfrihet och behandling av högt blodtryck och högt kolesterol kan risken för långsiktiga skador minskas betydligt. Tidig upptäckt är avgörande – ju tidigare en komplikation upptäcks, desto bättre är möjligheterna att bromsa eller stoppa utvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online