Typ 2-diabetes kännetecknas vanligen av insulinresistens. Kroppen fortsätter att producera insulin, ibland till och med i mycket stora mängder, men lyckas inte använda det på rätt sätt. Resultatet blir hyperglykemi – högt blodsocker – samt de komplikationer som detta kan medföra.
Forskningen tyder på att typ 2-diabetes är både genetiskt och miljömässigt betingad. En genetisk benägenhet kan alltså finnas medfödd, men livsstilen spelar ofta en avgörande roll för om sjukdomen faktiskt bryter ut eller inte.
Diabetes har varit en känd sjukdom i tusentals år, även om dess exakta orsaker inte klarlades förrän i modern tid. Tidiga behandlingar bestod framför allt av strikta dieter. Under 1800-talet upptäckte man sambandet mellan diabetes och bukspottskörteln. År 1936 insåg man att flera olika typer av diabetes fanns, och 1959 definierades typ 1- och typ 2-diabetes som två skilda sjukdomar. Sedan dess har forskningen intensivt sökt efter sjukdomens orsaker samt nya behandlingsmetoder och botemedel.
Att typ 2-diabetes har en genetisk komponent är idag ett väl etablerat faktum. Forskning pågår ständigt för att identifiera exakt vilka gener som är ansvariga. Detta görs bland annat genom att jämföra DNA hos personer med sjukdomen mot en kontrollgrupp utan känd släkthistoria av diabetes. Även om ett flertal specifika gener redan har kopplats till sjukdomen misstänker forskarna att fler gener är inblandade. Dessutom finns sällsynta fall där diabetes orsakas av en enda muterad gen – så kallad monogen diabetes, exempelvis MODY.
Risken att drabbas av typ 2-diabetes ökar markant om någon i familjen har sjukdomen. I den allmänna befolkningen ligger risken på cirka 5 procent. Har en närstående, som en förälder eller syskon, typ 2-diabetes stiger risken till ungefär 12 procent.
Sjukdomens miljömässiga sida medför ytterligare riskfaktorer. Övervikt och ett BMI över 25 är tydligt kopplat till typ 2-diabetes, liksom en stillasittande livsstil. Även ålder och etnisk bakgrund anses påverka risken.
En omfattande mängd forskning visar att typ 2-diabetes kan kontrolleras, och i många fall fördröjas eller helt förebyggas, genom livsstilsförändringar. Hur effektivt detta är för varje person med genetisk benägenhet är dock inte fullständigt kartlagt.
Du som löper större risk har god nytta av en balanserad kost med lågt innehåll av mättat fett och snabba kolhydrater. Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktig – motion hjälper kroppen att använda insulinet mer effektivt, vilket ger en bättre blodsockerkontroll.
Behandlingen vid typ 2-diabetes bygger oftast på en kombination av kostomläggning, motion och tablettbehandling. Med tiden kan bukspottskörtelns förmåga att producera insulin försämras. I sådana fall behöver patienten så småningom övergå till insulinbehandling via injektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online