Vissa personer kan leva med diabetes i åratal utan att uppleva en enda biverkning eller komplikation. De kanske bara upptäcker sjukdomen genom ett blodprov som tas av helt andra skäl, eller så vet de inte ens att de har den. Andra kan däremot drabbas av hela spektrumet av komplikationer och måste vara mycket noggranna med vad de äter och hur de sköter sin hälsa för att hålla biverkningarna på en lägsta möjliga nivå.
Diabetes kan vara svår att själv diagnostisera, men det finns vissa tecken och symtom som kan motivera ett läkarbesök för att utesluta denna potentiellt livsförändrande sjukdom. En stark törst och ökad hunger är vanliga tecken på tidig diabetes, eftersom de ofta uppstår när blodsockret är onormalt högt. Att behöva urinera oftare än vanligt eller att gå ner i vikt snabbt utan förklaring kan också varningsignaler.
Andra tidiga symtom kan vara trötthet, suddig syn, torr mun och att sår läker långsamt. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre möjligheter finns att undvika allvarliga komplikationer.
Diabetes påverkar blodsockret mer direkt än någon annan kroppsfunktion. Detta kan leda till antingen hyperglykemi, där blodsockret stiger kraftigt över de normala, hälsosamma nivåerna, eller hypoglykemi, där det motsatta sker och blodsockret sjunker brant.
Symtomen på båda tillstånden är förvånansvärt likartade, med trötthet, darrningar, yrsel och svimning bland de möjliga effekterna. Därför är regelbunden blodsockerkontroll avgörande för alla som lever med diabetes.
Diabetes innebär en allvarligt förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom. Ju längre man lever med obehandlad diabetes, desto mer uttalad blir risken. Kärlkramp (angina), hjärtinfarkt och stroke ligger alla inom riskzonen för en diabetespatient.
Forskning har visat att personer med diabetes har ungefär dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke som personer utan sjukdomen. Därför rekommenderas ofta även kontroll av blodtryck och kolesterolvärden som en del av diabetesvården.
Eftersom för mycket socker i kroppen kan skada blodkärlens väggar kan blodflödet till extremiteterna försämras, vilket i sin tur kan skada nerverna där. Det är därför många patienter med diabetes får komplikationer i fötter och ben, exempelvis domningar, stickningar och svullnad.
Om detta lämnas obehandlat kan nervskadan bli irreversibel och i värsta fall leda till att amputation blir nödvändig. Av liknande skäl kan diabetes också orsaka synkomplikationer, eftersom ögonen inte får det blod och den näring de behöver. Även detta kan, om det inte behandlas, leda till allvarliga konsekvenser, inklusive blindhet. Regelbundna fotkontroller och ögonundersökningar är därför viktiga delar av diabetesvården.
Njurarnas uppgift är att filtrera bort avfallsprodukter från blodet. Diabetes är känt för att orsaka problem med detta filtersystem, vilket kan leda till allvarliga hälsokomplikationer över tid.
Även när njurskador upptäcks tidigt kan de kräva permanent dialys eller annan livslång behandling. Vid sen upptäckt kan en njurtransplantation bli nödvändig. Regelbundna njurtester via urin- och blodprover hjälper till att upptäcka skador i ett tidigt skede.
Komplikationerna vid diabetes kan vara allvarliga, men risken går att minska betydligt. Genom god blodsockerkontroll, regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost, rökstopp och återkommande hälsokontroller kan många personer med diabetes leva ett långt och gott liv utan större besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online