Diabetes drabbar över 23 miljoner människor i USA. Hos cirka åtta procent av befolkningen producerar bukspottkörteln antingen för lite insulin, eller insulin som kroppen inte kan använda effektivt för att reglera blodsockernivån. Kosten har visat sig vara en avgörande faktor för att kontrollera blodsockret – något som är viktigt för ögonens, hjärtats och det endokrina systemets hälsa.
Diabetes är en sjukdom i det endokrina systemet som orsakar extrema variationer i blodets glukosnivåer. Glukos, som bildas när kroppen bryter ner maten vi äter, är nödvändig för friska vävnader, njurfunktion, hjärthälsa och ett fungerande nervsystem. Insulin, ett hormon som produceras av bukspottkörteln, hjälper kroppens vävnader att ta upp och bearbeta glukos. När blodsockret stiger för snabbt eller sjunker för kraftigt utsätts cellerna för stress eller svält – därför måste diabetiker noggrant övervaka vad de äter.
Extremt låga eller alltför höga glukosnivåer kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtsjukdom, blindhet eller perifer neuropati – en nervskada som tillsammans med sämre cirkulation i värsta fall kan leda till amputation. Eftersom glukos kommer från maten vi äter blir kosten en av de viktigaste nycklarna till en lyckad diabetesbehandling. Livsmedel med komplexa kolhydrater, som fullkorn samt fibrerika grönsaker och frukter, tar längre tid att tas upp i blodet än enkla kolhydrater, exempelvis raffinerat socker och snabba stärkelser.
Fram till insulins upptäckt i början av 1900-talet var diabetes en smärtsam och dödlig sjukdom. Upptäckten av insulin inledde forskningen kring hur hormonet fungerar och hur det skulle kunna ersättas. Insulinpreparat bidrog även till att identifiera en annan form av diabetes som inte krävde insulin. I takt med att nya läkemedel utvecklades växte också insikten om att man kunde styra blodsockret genom kostval istället för att helt förlita sig på mediciner. Vid seklets slut rekommenderade nutritionister diabetespatienter att sprida kolhydratintaget över dagen och undvika godis, glass, potatischips och andra livsmedel rika på enkla kolhydrater.
Personer med typ 1-diabetes använder insulinbehandling och får ofta rådet att vara försiktiga med sötsaker och alkohol – det ena ger en snabb topp i blodsockret medan det andra kan orsaka en farlig nedgång. Innan bärbara blodsockermätare och insulinpumpar fanns kunde en chokladkaka eller en kladdig tårta enkelt utlösa insulinchock. Idag kan de flesta med typ 1-diabetes unna sig viss sötsak och ett glas vin då och då, så länge det sker med måtta.
Övervikt och kostvanor tycks spela en central roll vid typ 2-diabetes, ett tillstånd som oftast utvecklas i vuxen ålder. Personer med typ 2-diabetes rekommenderas att undvika mättat fett, som finns i friterad mat och många snacks. Kost är extra viktig för denna grupp eftersom många klarar att hålla sin sjukdom i schack genom viktkontroll – särskilt genom att begränsa sötsaker och fetter. Bröd bakat på raffinerat mjöl och enkla sädesslag är ytterligare ett exempel på snabba kolhydrater som kan bytas ut mot mer näringstätt fullkornsbröd.
Socker, fett och raffinerade spannmål är dock inte ensamma på listan över livsmedel som helt enkelt "inte är värda det" för diabetiker. Även konstgjorda sötningsmedel bör undvikas. De innehåller visserligen inget socker, men de underhåller fortsatt suget efter sött och kan göra det svårare att ändra sina smakvanor i ett hälsosammare håll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online