Om dina njurar börjar svikta kan du behöva genomgå en behandling som kallas njurdialys. Dialysen tar bort överskottsvätska, avfallsämnen och salt från kroppen – uppgifter som njurarna normalt sköter själva. Behandlingen hjälper också till att kontrollera blodtrycket och ser till att nivåerna av kalium, natrium, bikarbonat och andra ämnen i kroppen hålls på säkra värden. Om du eller någon närstående behöver börja med dialys är det klokt att lära sig så mycket som möjligt om behandlingen innan man sätter igång.
Njurdialys behövs vanligtvis inte förrän du har förlorat cirka 85–90 procent av din njurfunktion. Vissa patienter behöver dialys resten av livet, eller tills de kan få ett nytt organ genom transplantation. Andra behöver bara dialys under en kortare period, tills den akuta njursvikten släpper och njurarna hinner återhämta sig.
Det finns två huvudtyper av njurdialys. Hemodialys innebär att en konstgjord njure utför behandlingen. Via en mindre operation skapas en åtkomst till blodkärlen i armen eller benet, eller så används en kateter som förs in i halsen. En hemodialysbehandling tar ungefär fyra timmar, och de flesta läkare rekommenderar tre behandlingar per vecka.
Den andra typen som läkaren kan rekommendera är peritonealdialys, även kallad bukdialys. Vid denna behandling opereras en kateter in i buken. Du byter själv vätskepåsar flera gånger under dagen för att kontinuerligt avlägsna flytande avfall från kroppen, eller så kopplar du upp dig mot en maskin på natten som sköter utsondringen medan du sover.
Dialysen i sig kan orsaka obehag, och vissa patienter upplever biverkningar som huvudvärk eller krampar när de börjar behandlingen. Många dialyspatienter fortsätter dock att arbeta och leva ett relativt normalt liv när de vant sig vid rutinerna. Du kan behöva anpassa din kost och undvika fysiskt krävande aktiviteter under behandlingstiden. Det beror oftast på vilket grundtillstånd som ligger bakom behovet av dialys.
Både hemodialys och peritonealdialys har funnits sedan 1940-talet, enligt National Kidney Foundation. De började användas i större utsträckning från 1960 och hör idag till de vanligaste behandlingsalternativen vid njurproblem. Tusentals patienter har framgångsrikt använt njurdialys för att behandla njursvikt. Som vid alla kirurgiska ingrepp och medicinska behandlingar finns alltid vissa risker, så tala med din läkare om du har några funderingar.
Njurdialys är tyvärr en mycket kostsam behandling att utföra. I Sverige finansieras dialys dock genom den offentliga vården via regionerna, och patientens egna kostnader begränsas av högkostnadsskyddet. I USA täcker exempelvis det federala sjukförsäkringsprogrammet cirka 80 procent av kostnaderna för de flesta patienter. Att få en ny sjukförsäkring efter insjuknandet kan vara svårt, men har du redan en försäkring täcker den troligen dina behandlingar. Det finns dessutom olika statliga stödprogram som hjälper patienter som behöver genomgå njurdialys.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online