Varför behöver diabetiker ta insulin?

Personer med diabetes tar insulin eftersom deras kroppar inte producerar tillräckligt mycket av hormonet på egen hand för att de ska kunna överleva. Hos personer utan diabetes svarar specialiserade celler i bukspottkörteln på kroppens behov genom att producera insulin kontinuerligt. Genom att injicera insulin tar personerna med diabetes i praktiken över bukspottkörtelns arbete.

Vad gör insulin?

Insulin produceras naturligt av kroppen för att reglera mängden socker i blodet. Dess uppgift är att hålla sockernivån i blodet inom ett normalt intervall, enligt Mayo Clinic. Efter en måltid kommer socker ut i blodet i form av glukos, som är kroppens främsta energikälla. Insulin transporterar sockret från blodet in i kroppens celler, där energin sedan används.

Olika typer av diabetes

Har du typ 1-diabetes producerar bukspottkörteln inte längre något insulin alls, och du är helt beroende av injicerat insulin för att överleva. Har du typ 2-diabetes producerar kroppen antingen för lite insulin eller så kan den inte använda hormonet på ett effektivt sätt. Vid typ 2-diabetes behöver du oftast inte ta insulin i första hand – behandlingen börjar vanligtvis med kostförändringar, motion och tabletter. Först om dessa behandlingar visar sig otillräckliga kan insulinbehandling bli aktuell.

Så ges insulin

Insulin kan inte tas som tablett eftersom det skulle brytas ner av matsmältningssystemet innan det hunnit verka. Istället måste det injiceras i kroppen flera gånger per dag, med doser som anpassas efter faktorer som kost, fysisk aktivitet och stress. Teknikerna för att ge insulin har blivit alltmer sofistikerade. En modern lösning är en insulinpump som bärs på kroppen och tillför insulin via en tunn kateter under huden. Pumpen kan programmeras att ge varierande doser av insulin dygnet runt, vilket ger en mer flexibel och exakt behandling än traditionella injektioner.

Olika sorters insulin

Insulin finns i flera olika former med olika verkningstider:

• Snabbverkande insulin: Börjar verka cirka fem minuter efter injektionen och är effektivt i två till fyra timmar.
• Korttidsverkande insulin: Börjar verka ungefär 30 minuter efter injektionen och varar i tre till sex timmar.
• Mellanverkande insulin: Börjar verka två till fyra timmar efter injektionen men stannar kvar i blodet i 12 till 18 timmar.
• Långverkande insulin: Blir effektivt inom sex till tio timmar och fortsätter verka under hela 24-timmarsperioden.

Många patienter kombinerar olika typer av insulin för att både täcka måltiders behov och hålla en stabil basnivå under natten och mellan måltiderna.

Historien bakom insulinet

Innan insulin upptäcktes var diabetes en fruktad sjukdom som nästan alltid ledde till döden, enligt Nobelstiftelsen. Den kanadensiske kirurgen Frederick Banting och hans forskarteam tilldelades Nobelpriset i medicin 1923 för sina framgångsrika experiment med insulin. Ursprungligen extraherades insulinet från bukspottkörtlar hos kor och grisar. Tack vare framstegen inom DNA-teknologin tillverkar idag läkemedelsföretag syntetiskt humant insulin och insulinanaloger, vilket har gjort behandlingen säkrare, mer effektiv och tillgänglig för miljontals människor världen över.