Har du fått diagnosen typ 2-diabetes vet du hur viktigt det är att övervaka dina blodglukosnivåer. Precis som vid typ 1-diabetes kan för mycket glukos i blodet (kallat hyperglykemi) leda till en rad olika sjukdomar, bland annat hjärtsjukdom, njursvikt samt skador på synen och nerverna som i värsta fall kan leda till amputation.
Förr fanns bara ett sätt att kontrollera blodsockervärdena – genom att ta blodprover. Idag finns flera olika metoder för att mäta blodglukos, så det finns ingen anledning att inte hålla koll på sin sjukdom.
Diabetes delas in i två huvudtyper: typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes (även kallad ungdomsdiabetes eller insulinberoende diabetes) orsakas av brist på insulin. Insulin spelar en avgörande roll för hur kroppen hanterar glukos i blodet och omvandlar det till energi. Vid typ 2-diabetes (även kallad vuxendiabetes eller icke-insulinberoende diabetes) har kroppen oftast gott om insulin, men kan inte använda det på rätt sätt – ett tillstånd som kallas insulinresistens. Precis som vid typ 1-diabetes leder detta till för mycket glukos i blodet, vilket i sin tur kan orsaka andra allvarliga sjukdomar.
När man talar om normala blodglukosvärden är det viktigt att ta hänsyn till under vilka förhållanden blodet mäts. Blodglukosen varierar under dagen. Även friska personer kan ha blodglukosvärden över 130 mg/dl (cirka 7,2 mmol/l), men de brukar återgå till normala nivåer efter en kort stund – vanligtvis inom 20 till 60 minuter.
Hos friska individer ligger fasteglukosvärdet (blodglukos före måltid) vanligtvis mellan 70 och 130 mg/dl (cirka 3,9–7,2 mmol/l). Detta kallas preprandiell blodglukos. Efter en måltid (postprandiell blodglukos) kan glukosnivåerna stiga upp till 180 mg/dl (cirka 10 mmol/l). Diabetiker vars sjukdom är väl kontrollerad bör ha blodglukosvärden som motsvarar friska individers.
Ett annat sätt att mäta blodglukos är genom att mäta hemoglobin A1c (även kallat HbA1c). HbA1c visar den genomsnittliga glukoskoncentrationen i de röda blodkropparna under deras livslängd – cirka 120 dagar. Många anser att HbA1c är mer exakt än enskilda blodglukosmätningar, eftersom det visar hur väl en person lyckats hantera sin sjukdom över en längre tidsperiod. Friska individer och diabetiker med väl kontrollerad sjukdom bör ha ett HbA1c på högst 7 procent av den totala hemoglobinmängden. I Sverige anges HbA1c ofta i enheten mmol/mol, där 7 procent motsvarar cirka 53 mmol/mol.
Båda mätmetoderna är effektiva och enkla, men det diskuteras vilken teknik som är bäst för diabetikern. Svaret är: båda två.
Läkare föredrar ofta blodglukostester när de behandlar nyligen diagnosticerade patienter. Blodglukostest ger värden som speglar de dynamiska förändringar som kost, motion och medicinering medför. När rätt mediciner har fastställts använder läkarna ofta HbA1c för att övervaka patientens typ 2-diabetes över längre tidsperioder.
Utöver läkemedelsbehandling lägger de flesta med typ 2-diabetes in motion i sin dagliga rutin och gör ändringar i kosten. Båda dessa faktorer påverkar glukosnivåerna.
Under och direkt efter träning kan blodglukosnivåerna sjunka under 70 mg/dl. Efter fysisk aktivitet bör diabetiker därför äta eller dricka något rikt på snabba kolhydrater, exempelvis fruktjuice eller hårda godisar. Glukosnivåerna bör återgå till över 70 mg/dl inom 20 till 30 minuter.
Typen av kolhydrater som konsumeras påverkar också de normala glukosnivåerna. Som en allmän regel höjer snabba kolhydrater glukosvärdena snabbare än komplexa kolhydrater och orsakar även snabbare fall i blodsockernivån. Exempel på snabba kolhydrater är äpplen, sylt och honung. Exempel på komplexa kolhydrater är havregrynsgröt, spagetti och fullkornsbröd.
Kom ihåg att alltid diskutera dina individuella målvärden med din läkare eller ditt diabetesteam, eftersom optimala nivåer kan se olika ut från person till person.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online