Typ 2-diabetes, som tidigare kallades åldersdiabetes, drabbar oftast personer över 40 år. På grund av dåliga matvanor och en alltmer stillasittande livsstil drabbas dock numera allt yngre människor – även barn. Enligt American Diabetes Association utgör typ 2-diabetes 90–95 procent av alla diabetesfall, och sjukdomen rankas som en av de farligaste i USA.
För att kunna leva ett så friskt liv som möjligt måste diabetiker regelbundet övervaka sina blodsockervärden för att hålla dem stabila. Förhöjt blodsocker kan leda till cirkulationsproblem, hjärtinfarkt, leversjukdom, njursvikt, synskador och neuropati. Flera olika faktorer kan orsaka att blodglukosnivåerna stiger.
Alla kolhydrater du äter omvandlas till socker som kroppen använder som energi. När sockret, eller glukosen, kommer ut i blodet producerar bukspottkörteln insulin som transporterar sockret in i muskelcellerna. Äter du för många kolhydrater stiger blodsockret, vilket gör det svårare för insulinet att arbeta effektivt. Dietister rekommenderar därför att diabetiker begränsar sitt kolhydratintag till 45–60 gram per måltid.
En stillasittande livsstil kan leda till höga blodsockernivåer. Motion förbränner socker som energi och bidrar därmed till att sänka blodsockret. Läkare rekommenderar att diabetiker rör på sig minst 150 minuter per vecka, motsvarande 30 minuter fem dagar i veckan, för att stabilisera blodsockervärdena.
Stress aktiverar kroppens försvarsreaktioner. Enligt American Diabetes Association förbereder sig kroppen för den så kallade kamp- eller flyktreaktionen, där hormoner frisätts för att göra kroppen redo för konflikt. Hos en diabetiker fungerar insulinfrisättningen inte effektivt under denna reaktion, vilket innebär att sockret inte transporteras in i cellerna. Resultatet blir för mycket socker kvar i blodet.
Precis som vid stress kan fysisk belastning eller sjukdom få blodsockernivåerna att stiga. Även om du kanske äter mindre än vanligt stiger blodsockret. Det extra glukoset i blodbanan kan påverka insulinets förmåga att hjälpa cellerna att ta upp socker. Cellerna bryter i stället ner fett för energi, och denna nedbrytningsprocess bildar ketoner som kan förgifta kroppen. Om blodsockret stiger över 240 mg/dl och inte sjunker bör diabetiker kontakta sin läkare.
Vissa läkemedel kan öka blodsockernivåerna. Adrenalin eller epinefrin, som används för att återstarta hjärtat, kan höja blodsockret. Även stora mängder koffein kan påverka blodsockervärdena negativt. Tar du kalciumantagonister mot högt blodtryck kan du uppleva en ökning av ditt blodsocker. Kortikosteroider, diuretika, östrogen, gestagen, litium och fenobarbital kan likaså leda till förhöjda blodsockernivåer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online