Enligt en nationell hälsoenkät (National Health Interview Survey) som genomfördes av CDC år 1993 fanns det 7,8 miljoner diagnosticerade fall av diabetes i USA, med ytterligare uppskattningsvis 7 miljoner odiagnosticerade fall. Enligt Wikipedia tros 5 till 10 procent av alla diabetesfall i Nordamerika vara typ 1-diabetes. I årtionden har personer med typ 1-diabetes varit beroende av hormonet insulin för att hålla blodsockret i balans, men ny teknik har öppnat dörren till nya behandlingsmöjligheter.
I dag hanteras diabetes mest tillförlitligt med insulininjektioner i kombination med kosthantering och motion. Det finns dessutom ett stort utbud av så kallade "ört-" eller naturliga preparat, men det finns lite som tyder på att dessa faktiskt är verksamma – och vissa kan till och med vara skadliga. Inom den etablerade sjukvården växer samtidigt en rad kirurgiska alternativ fram, liksom genetisk manipulation av kroppens celler. Men även dessa behandlingar medför utmaningar. Därutöver finns så kallade komplementära behandlingar som saknar bevisad effekt på själva diabetesen, men som kan förbättra patientens allmänna välbefinnande – vilket i sin tur kan underlätta sjukdomshanteringen.
Ört- och kosttillskottsindustrin har gjort ämnen som echinacea till begrepp i de flesta hem. Men det finns litet forskningsstöd för att många av dessa "behandlingar" infriar sina löften. Även om flera av dessa örter använts i generationer har de flesta aldrig godkänts som behandling mot diabetes. WebMD anger att det inte finns några rekommendationer för att använda något av dessa kosttillskott mot diabetes, och vissa produkter har till och med förbjudits helt av FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten.
Enligt Mayo Clinic har bukspottskörteltransplantation blivit ett reellt behandlingsalternativ vid diabetes. Som vid alla operationer finns det risker och inga garantier. Mayo Clinic rapporterar dessutom att bukspottskörtelns funktion hos vissa patienter avtar efter cirka fem år.
Ett alternativ till bukspottskörteltransplantation är transplantation av ö-celler, de celler i bukspottskörteln som producerar insulin. Istället för att transplantera ett helt organ kan ö-celler hämtas från en donator och implanteras i levern. Valet av lever beror på att organet är mer tillgängligt än bukspottskörteln, och att ö-cellerna kan producera insulin där lika bra som i sitt ursprungliga läge.
Enligt CDC innebär ett tredje högteknologiskt spår genetisk manipulation. Det är då möjligt att omprogrammera kroppens fett- och muskelceller till så kallade "pseudoö-celler" – vanliga vävnadsceller som genetiskt gjorts om så att de börjar producera insulin.
Det har noterats viss framgång med samtliga av dessa metoder, men var och en står fortfarande inför betydande utmaningar. Ett botemedel mot diabetes ligger fortfarande flera år framåt i tiden.
Om du inte är redo för en större operation finns andra vägar. Vissa patienter med både typ 1- och typ 2-diabetes menar att akupunktur lindrat deras besvär. Enligt en artikel av Robin Parks, MS (health.yahoo.com) betraktas dock akupunktur och massage som "komplementära terapier". Det finns ingen vetenskaplig dokumentation som visar att akupunktur, massage eller örtbehandlingar har någon mätbar effekt på diabetes. Däremot kan sådana behandlingar hjälpa patienten att hantera stress, vilket i sin tur kan lindra vissa symtom.
Det återstår fortfarande mycket forskning kring behandling av diabetes, och många nya metoder är på väg. Just nu är dock de mest beprövade alternativen att hålla blodsockernivån under kontroll genom kost, motion och noggrann insulinhantering. Komplementära behandlingar kan bidra till mindre stress och bättre allmänhälsa, men som alltid – rådfråga din läkare innan du provar någon form av alternativ behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online