Varje år diagnostiseras över 400 000 nya fall av barndiabetes världen över. Barn som lever med barndiabetes – även kallad typ 1-diabetes – behöver särskild uppmärksamhet för att kunna övervaka och kontrollera sin sjukdom. Med rätt kunskap, rutiner och stöd kan ditt barn ändå leva ett aktivt och normalt liv. Här får du en praktisk guide i sju steg.
Börja med att lära dig vad som orsakar barndiabetes och hur den hanteras. Typ 1-diabetes är en kronisk, livslång sjukdom som oftast upptäcks i barndomen eller tonåren. Bukspottkörteln producerar mycket lite eller inget insulin alls – det hormon som gör att sockret i blodet kan omvandlas till energi för kroppens celler.
Vid typ 1-diabetes angriper immunsystemet de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Därför måste barnet ta insulin genom injektioner flera gånger varje dag. Grunden för en god kontroll är att hela tiden balansera kost, motion och insulin.
Ditt barn behöver kontrollera sitt blodsocker flera gånger per dag – vanligtvis före varje måltid och vid läggdags. Normalvärdena ligger på cirka 4–6 mmol/L (70–110 mg/dl) före måltid och upp till cirka 8 mmol/L (140 mg/dl) efter måltid.
Använd en blodsockermätare som kräver en liten bloddroppe: stick barnet lätt i fingret, lägg droppen på testremsan och sätt i remsan i mätaren för att få ett exakt värde. Många familjer använder idag även kontinuerliga glukosmätare (CGM), som mäter blodsockret automatiskt dygnet runt.
Ett barn med diabetes bör följas av en endokrinolog – en läkare specialiserad på diabetes och andra sjukdomar i det endokrina systemet. Be din husläkare eller vårdcentral om remiss till en barnendokrinolog, eller kontakta barnavdelningen på närmaste sjukhus. Kontrollera att läkaren har erfarenhet av barndiabetes, eftersom behandlingen hos barn skiljer sig från vuxnas.
Diabetes kan på sikt påverka synen, bland annat via förändringar i ögonens kärl (diabetisk retinopati). Boka därför regelbundna kontroller hos en ögonläkare så att eventuella förändringar upptäcks tidigt och kan behandlas i tid.
Kosten spelar en central roll i behandlingen. Stora mängder socker och fett är ogynnsamt för barn med typ 1-diabetes. Begränsa sötsaker och fettrika livsmedel, undvik fritering och laga hellre maten genom kokning, ugnsbakning eller grillning. Sänk också saltintaget och bygg gärna upp måltiderna runt grönsaker, fullkorn, magra proteinkällor och nyttiga fetter. En dietist med diabeteskompetens kan hjälpa er att lägga upp en plan som passar barnets insulinbehandling.
Skolan där ditt barn går måste veta om hans eller hennes diabetes. Barnet behöver ofta mellanmål, tid för att ta insulin och mäta blodsocker samt möjlighet till anpassade måltider i matsalen. Se till att lärare, skolsköterska och alla som kommer i kontakt med barnet kan känna igen tecknen på lågt blodsocker – den vanligaste akuta situationen vid barndiabetes – och vet hur de ska agera i nödfall. Ett tydligt handlingsplan-dokument, som skrivs tillsammans med barnets diabetes-team, underlättar mycket.
För lågt blodsocker kan leda till insulinkollaps. Lär dig känna igen symptomen: yrsel, darrningar, kalla och klamra händer, extrem hunger och i svåra fall kramper.
Vid tecken på insulinkollaps: ge barnet socker omedelbart. Juice är det snabbaste sättet att få i barnet socker. Efter ungefär tio minuter bör barnet ha återhämtat sig – gör inte det, ge mer socker. Om barnet fortfarande mår dåligt, eller är medvetslöst, ges glukagon (ett hormon som höjer blodsockret) och ring genast 112. Se till att både hemmet och skolan alltid har tillgång till nödutrustning och att alla runt barnet vet hur den används.
Med god planering, regelbundna kontroller och ett starkt stöd från familj och skola kan ett barn med typ 1-diabetes leva ett fullvärdigt och aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online