Personer med höga glukosnivåer i kroppen diagnostiseras ofta som diabetiker. De ekonomiska och hälsomässiga problem som är förknippade med diabetes leder ofta till depression. Forskare är dock osäkra på vad som kommer först – en depressiondiagnos eller en diabetesdiagnos.
En diabetesdiagnos kan utlösa stressymtom som bidrar till depression hos patienter med både typ 1- och typ 2-diabetes. Omvänt avslöjar en depressiondiagnos ibland tidigare okända höga glukosnivåer, vilket i slutändan leder fram till en diabetesdiagnos. Oavsett vilken väg det tar har höga glukosnivåer en djupgående effekt på det känslomässiga tillståndet hos personer med diabetes.
Enligt Alan Jacobson, medicine doktor, chef för psykiatri vid Joslin Diabetes Center och professor i psykiatri vid Harvard Medical School, som var huvudförfattare till en studie publicerad i augustiutgåvan 2009 av Archives of General Psychiatry, finns det ett tydligt samband mellan höga glutamathalter i hjärnan och höga glukosnivåer. Denna signalsubstans, som bildas av glukos, kan skada nervceller, driva upp glukosnivåerna ytterligare, orsaka depression och försämra den kognitiva förmågan.
Blodsockernivåerna kontrolleras genom rätt kost och medicinering. Diabetiker som lider av depression röker oftare, äter mer och motionerar mindre, vilket får glukosnivåerna att stiga. Patienter med depressionssymtom följer dessutom oftare inte sin insulinterapi som de borde. Stressen över okontrollerade glukosnivåer, i kombination med oron för diabeteskomplikationer, leder ofta till depression – en ond cirkel som är svår att bryta.
Den mentala funktionen hos patienter med diabetes försämras i takt med att sjukdomen fortskrider. Svårigheten att hålla glukosnivåerna under kontroll skapar stress, och när stressen ökar blir depressionssymtomen allt tydligare. Känslor av sorg, hopplöshet och värdelöshet är vanliga tecken på depression. Nedsatt energi och sömnlöshet kan dessutom leda till problem med koncentration och beslutsfattande. Patienter som visar suicidala tendenser bör alltid övervakas noggrant av vårdpersonal.
Kognitiv nedsättning ses både hos diabetiker med depressionssymtom och hos deprimerade patienter med höga glukosnivåer. Det handlar om en verklig ond cirkel – oförmågan att tänka och kommunicera klart förändrar ofta ens resonemang, intuition och perceptionsförmåga. En minskad inlärningsförmåga och svårigheter att reglera sina känslor är också kopplade till höga glukosnivåer.
Att behandla diabetes och depression samtidigt ger det mest gynnsamma resultatet. Genom att hålla blodsockernivåerna stabila och använda antidepressiva läkemedel, ibland i kombination med psykoterapi, kan en balans uppnås som gör det möjligt för patienter att leva långa och friska liv utan allvarliga diabeteskomplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online