Milljontals människor världen över lider av insulinresistens, ett tillstånd som kraftigt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Problemet är att insulinresistens ofta är helt symtomfri och därför kan pågå obemärkt under lång tid. Med kunskap om riskfaktorerna och genom enkla laboratorietester går det dock att upptäcka tillståndet i tid, så att läkaren kan ställa en korrekt diagnos.
Vid insulinresistens har kroppens celler svårt att reagera på hormonet insulin. Bukspottskörteln kompenserar då genom att producera mer insulin än normalt. På lång sikt kan detta leda till förhöjt blodsocker och i slutändan utveckling av diabetes.
Flera faktorer ökar risken för att utveckla insulinresistens:
Eftersom insulinresistens sällan ger några märkbara symtom krävs laboratorieundersökningar för att kunna ställa diagnosen. Kontakta din läkare om flera av riskfaktorerna ovan gäller dig.
Innan testet ska du endast ha konsumerat vatten under 10–16 timmar. Ett första blodprov tas för att fastställa ditt utgångsvärde för blodglukos. Därefter dricker du en sockerlösning innehållande 75 gram glukos, varefter nya blodprover tas med jämna mellanrum under sex timmar. Hos friska personer stiger blodsockret snabbt under de första timmarna och sjunker sedan gradvis tillbaka. Vid insulinresistens förblir blodsockernivån onormalt hög, och en del av det utsöndrade insulinet tas inte upp av kroppens vävnader.
Ett annat vanligt test är fasteblodsocker, där du fastar i 12 timmar innan blodprov tas. Ett värde under 100 milligram glukos per deciliter blod (mg/dl) betraktas som normalt. Ligger värdet mellan 100 och 125 mg/dl ställs diagnosen insulinresistens, även kallat prediabetes. Värden från 126 mg/dl eller högre kan tyda på diabetes och bör alltid utredas vidare av läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online