Hur påverkar graviditetsdiabetes barnet?

Hur påverkar graviditetsdiabetes barnet?

Graviditetsdiabetes (gestationsdiabetes) är en form av diabetes som uppträder under graviditeten och kan påverka barnet på flera olika sätt – både under havet, vid förlossningen och efter födseln. Här går vi igenom de vanligaste riskerna.

Makrosomi – onormalt stort barn

Makrosomi innebär att barnet föds med en vikt över 4 000 gram. Det beror oftast på att barnet får ett överskott av socker via moderkakan, vilket stimulerar extra tillväxt. Ett stort barn ökar risken för förlossningskomplikationer, exempelvis skulderdystoci (då barnets axel fastnar bakom moderns blygdben) samt bristningar i mellangården hos den födande.

Hypoglykemi – lågt blodsocker

Efter födseln kan barnets blodsockernivå sjunka farligt lågt, eftersom barnets egen insulinproduktion fortsätter att vara hög en tid efter att sockertillförseln från moderkakan upphört. Hypoglykemi kan orsaka skakningar, kramper och i svåra fall koma. Detta är dock ett tillstånd som rutinmässigt kontrolleras och behandlas på förlossningsavdelningen.

Andningssvikt (respiratory distress syndrome)

Barn till mödrar med graviditetsdiabetes löper större risk att födas innan lungorna hunnit mogna helt. Detta kan leda till andningssvikt, där barnet får svårt att andas på egen hand och kan behöva syrgas eller vård på neonatalavdelning.

Gulsot

Gulsot gör att barnets hud och ögonvitor blir gulfärgade. Det orsakas av en ansamling av bilirubin, ett gult pigment som bildas när röda blodkroppar bryts ned. Gulsot är vanligt hos nyfödda och behandlas oftast enkelt med ljusbehandling, men kräver uppföljning.

Polycytemi – för många röda blodkroppar

Vid polycytemi har barnet ett för högt antal röda blodkroppar. Detta kan öka viskositeten i blodet och därmed risken för blodproppar och cirkulationsproblem.

Ökad risk för neurologiska problem

Obehandlad graviditetsdiabetes kan även öka risken för neurologiska problem hos barnet, såsom cerebral pares, utvecklingsstörning samt inlärningssvårigheter senare i livet. Risken kopplas främst till svåra fall av syrebrist vid förlossningen och kraftiga blodsockersvängningar.

Så minskar du risken för komplikationer

Om du är gravid och diagnostiserats med graviditetsdiabetes är det viktigt att följa din vårdgivares råd noga. Det innebär ofta att du ska:

• Regelbundet kontrollera dina blodsockervärden
• I vissa fall använda medicinering, exempelvis insulin, för hålla blodsockret i balans
• Äta en näringsrik och blodsockervänlig kost
• Vara fysiskt aktiv utifrån vad som känns bra under graviditeten

Genom god blodsockerkontroll kan du avsevärt minska risken för komplikationer – både för dig själv och för ditt barn. De flesta graviditeter med graviditetsdiabetes slutar lyckligt, och blodsockret återgår normalt till normala nivåer efter förlossningen.