Diabetes mellitus — kännetecknad av kronisk hyperglykemi — stör glukosanvändning, det primära bränslet för praktiskt taget alla celler. De resulterande metaboliska, vaskulära och inflammatoriska störningarna påverkar nästan varje celltyp i kroppen.
Celltypspecifika effekter
- Neuroner (perifera & autonoma): Kronisk hyperglykemi → polyol-vägflöde, AGE-bildning, PKC-aktivering, oxidativ stress → diabetisk neuropati (domnhet, smärta, gastropares, kardiell autonom neuropati)
- Vaskulära endotelceller: Glykering, oxidativ stress, inflammation → dysfunktion, ateroskleros, försvårad angiogenes → makrovaskulära (MI, stroke, PAD) och mikrovaskulära (retinopati, nefropati, neuropati) komplikationer
- Podocyter & mesangialceller (njure): Hyperfiltration → hypertrofi → basalmembrantjocknande → nodulär skleros (Kimmelstiel-Wilson) → diabetisk nefropati → ESRD
- Retinala celler (pericyter, endotel, Müller, fotoreceptorer): Mikroaneurysmer, ischemi, neovaskularisering, ödem → diabetisk retinopati (ledande orsak till blindhet hos arbetande vuxna)
- Kardiomyocyter: Metabolisk oflexibilitet, lipotoxicitet, fibros → diabetisk kardiomyopati (diastolisk då systolisk dysfunktion, HFpEF → HFrEF)
- Pankreas β-celler: T1D: autoimmun destruktion; T2D: glukolipotoxicitet, ER-stress, amyloiddeposition → progressiv funktionsminskning
- Hepatocyter: Insulinresistens → ohämmad glukoneogenes, DNL → hepatisk steatos (NAFLD/NASH)
- Immunceller: Neutrofil dysfunktion (kemotaxis, fagocytos), makrofagpolarisering → försämrad sår läkning, infektionskänslighet
Systemiska drivkrafter
- Advanced Glycation End-products (AGEs): Korslinkar kolagen, aktiverar RAGE → inflammation, vaskulär styvhet
- Kronisk inflammation: Fettvävs-makrofager, cytokiner (TNF-α, IL-6, CRP)
- Oxidativ stress: Mitokondriell ROS-överproduktion, antioxidanta utarmning
Resurser
