
Arteriovenösa malformationer (AVM) är anormala knutar av artärer och vener saknade kapillärbädd. Diagnostik kräver lager av bilddiagnostik för att definiera anatomi, hemodynamik och neurologisk påverkan för behandlingsplanering.
| Modalitet | Roll | Styrkor | Begränsningar |
|---|---|---|---|
| CT Hjärna (icke-kontrast) | Förstahandsval för akut blödning | Snabb, känslig för akut blod, visar kalkning | Dålig mjukdeladetalj, missar icke-rupturerade AVM |
| CT Angiografi (CTA) | Vaskulär anatomi, nidus, inmatande/utmatande kärl | Hög rumsupplösning, 3D-rekonstruktion, snabb | Jodkontrast, strålning; begränsad flödesdynamik |
| MRI/MRA | Hjärnparenkym, nidus, flödesvoids, associerade anomalier | Ingen strålning, utmärkt mjukdelar, flödesinfo (MRA) | Längre tid, klaustrofobi, mindre detalj på små kärl |
| fMRI / PET / SPECT | Funktionell eloquens kartläggning | Identifierar motorisk/tal/syn bark nära AVM | Ej rutin; för kirurgisk/radionukleär planering |
Komplexa AVM kräver cerebrovaskulär konferensdiskussion med:
Liknande principer: MRI/MRA först, sedan selektiv ryggmärgs-DSA. Kan kräva dedikerad spolkbildgivning.
Inget enstaka test räcker. DSA förblir hemodynamisk guldstandard; MRI/MRA/CTA ger komplementär anatomisk och funktionell data. Behandlingsbeslut integrerar alla fynd med Spetzler-Martin grad och patientfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online