Svavelväte (H2S) förekommer naturligt i råolja, vulkaniska gaser, naturgas och heta källor. Gasen bildas även vid nedbrytning av mänskligt och djurligt avfall samt annat organiskt material. Oljeraffinaderier, pappersbruk och garverier kan också producera svavelväte. Enligt amerikanska arbetarskyddsmyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) är den högsta tillåtna exponeringen 50 parts per million (ppm) under tio minuter. Medan det finns gott om belägg för de akuta effekterna av att exponeras för sådana koncentrationer av gasen, finns det inga avgörande bevis för att exponeringarna skulle leda till kroniska effekter.
Kortvarig exponering för svavelväte kan leda till försämrat eller helt förlorat luktsinne.
I studien "Long-Term Effects on the Olfactory System of Exposure to Hydrogen Sulfide" redogör författarna Alan R. Hirsch och Gilberto Zavala för att en hög andel patienter hade nedsatt eller begränsad förmåga att känna lukter upp till tre år efter exponering för svavelväte. Studien kunde dock inte utesluta att andra faktorer bidragit till luktförlusten.
Svavelväte är ett toxin som påverkar centrala nervsystemet. Det absorberas snabbt i blodet via lungorna och transporteras sedan till hjärnan, där det hämmar ett enzym som är nödvändigt för cellandningen. På så sätt berövas hjärnan det syre som krävs för normal funktion. Enligt myndigheter i Alberta, Kanada, innefattar långvariga effekter på nervsystemet trötthet, ångest, irritabilitet samt nedsatt inlärningsförmåga och minne. I en genomgång av tillgängliga kanadensiska data fann dock doktor Sheldon Roth och Verona Goodwin att endast få av de mänskliga studierna innehöll tillförlitliga exponeringsdata som kunde tydligt kopplas till de rapporterade effekterna.
Det saknas avgörande bevis för att symtom och tillstånd som förknippas med exponering för svavelväte upp till OSHA:s maximala nivåer – exempelvis ljuskänslighet i ögonen, hosta, smärta i näsa och hals, huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar – skulle vara bestående efter att exponeringen upphört.
Vissa studier antyder en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men enligt rapporten "Health Effects of Hydrogen Sulfide: Knowledge Gaps" var dessa slutsatser kraftigt begränsade, eftersom studierna inte kontrollerade för samtidiga exponeringar eller exponeringsmått. Samma rapport ifrågasatte olikheterna mellan de rapporterade reproduktionseffekterna av svavelväte hos djur respektive människor och konstaterade att ytterligare forskning behövs för klarläggning.
Beroende på individen kan exponering för mer än 100 ppm vara dödlig, och dödströskeln anges vanligen ligga mellan 500 och 800 ppm.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online