Fördelar och faror med plastflaskor som innehåller bisfenol A

Bisfenol A, ofta förkortat BPA, är ett organiskt kemiskt ämne som används flitigt inom plastindustrin som en viktig beståndsdel i polykarbonatplast och epoxiharts. Enligt European Information Centre on Bisphenol A har de potentiella riskerna med BPA lett till att användningen förbjudits i plastnappflaskor och behållare för spädbarnsmjölk i Kanada, samt fått både Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) och den amerikanska regeringen att utfärda riktlinjer för säker användning av behållare för spädbarn som innehåller BPA.

Vad är bisfenol A?

Bisfenol A är en syntetisk organisk förening som framför allt används vid tillverkning av hård, genomskinlig plast – så kallad polykarbonat – samt i epoxihartsar som bland annat används som skyddande beläggning inuti konservburkar och i vattenledningar.

Historik och användning

Enligt Bisphenol A Global Industry Group har BPA använts kommersiellt inom plastindustrin sedan 1957 i USA och sedan 1958 i Europa, bland annat vid tillverkning av hårda plastbehållare som nappflaskor och återanvändbara muggar, enligt det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services).

Riskerna med BPA har påvisats i laboratoriestudier på djur som exponerats för låga doser av ämnet, men de har ännu inte bevisats hos människor. Studier från de amerikanska smittskyddsmyndigheterna (Centers for Disease Control and Prevention, CDC) har dock visat att 95 procent av de testade personerna hade spårnivåer av BPA i urinen – nivåer som överstiger de som orsakade sjukdom hos försöksdjur.

Fördelar med BPA i plast

Enligt European Information Centre on Bisphenol A ger plast som tillverkas med BPA ökad hållbarhet och större mångsidighet i tillverkningsprocessen av plastprodukter. BPA ökar värmebeständigheten hos produkterna samtidigt som risken för att de går sönder minskar. Produkter som innehåller BPA drar dessutom nytta av att kemikalien är transparent, vilket ger plasten en klar och genomskinlig finish.

I juni och juli 2008 förklarade flera statliga organ att BPA-produkter var säkra för människor, däribland den amerikanska livsmedelsmyndigheten (FDA) och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA). Sedan dess har bedömningarna dock skärpts: EFSA fastställde 2023 en betydligt lägre tolerabelt daglig dos för BPA, och ämnet är numera förbjudet i nappflaskor inom hela EU.

Faror och hälsorisker

De uppenbara farorna med BPA har ännu inte bevisats hos människor, men laboratorietester från bland annat Centers for Disease Control and Prevention har visat att medicinska tillstånd kan förvärras eller utlösas hos djur som exponerats för låga nivåer av ämnet. Enligt Environment California och Chemicals Health Monitor har sjukdomar som cancer, nedsatt immunförsvarsfunktion, tidig pubertet, fetma, diabetes och hyperaktivitet kopplats till konsumtion av BPA vid spår- eller låga nivåer.

Så läcker BPA ut i mat och dryck

Enligt det amerikanska hälsodepartementet uppstår farorna när BPA överförs till kroppen via produkter som innehåller kemikalien. Dagligt slitage – exempelvis tvättning med starka rengöringsmedel, upphettning och repor – bryter ner produktens stabila ytterskikt. När detta skyddande lager väl har brutits ned kan BPA komma i kontakt med mat och dryck och därigenom tas upp i kroppen vid konsumtion.

Så minskar du din exponering

• Välj nappflaskor, matlådor och vattenflaskor som är märkta "BPA-fri".
• Undvik att värma mat eller dryck i plastbehållare, särskilt i mikrovågsugn.
• Använd glas eller rostfritt stål istället för plast när du upphettar livsmedel.
• Släng plastbehållare som är repade, spruckna eller kraftigt slitna.
• Handtvätta plastprodukter istället för att diska dem med starka rengöringsmedel.