1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandlingsalternativ vid sjuklig fetma: från livsstil till kirurgi

Sjuklig fetma definieras kliniskt som ett kroppsmasseindex (BMI) på 40 eller högre, beräknat med formeln vikt i pund dividerat med längden i tum i kvadrat, multiplicerat med 704,5. Enklare uttryckt handlar det om en person som väger ungefär 45 kilo mer än sin idealvikt. För personer med denna diagnos räcker kost och motion sällan för att lösa problemet – idag betraktas kirurgi som den mest effektiva behandlingsformen.

Medicinsk utvärdering

Börja alltid med att kontakta din läkare och genomgå en grundlig medicinsk bedömning. Sjuklig fetma tycks ha en genetisk komponent som kan påverka vilken behandling som passar bäst, men detta kan bara avgöras av en professionell vårdgivare. Din läkare kan dessutom ge råd om livsstilsförändringar och kostval som är anpassade efter just din situation, samt bedöma om du är frisk nog att inleda ett träningsprogram.

Icke-kirurgisk behandling

Första steget är ofta att genomföra genomtänkta livsstilsförändringar. Det kan innebära:

  • Anpassad träning – specifika övningar som hjälper dig att bränna kalorier och bygga muskelstyrka.
  • Kaloribegränsad kost – i de flesta fall bör intaget inte understiga 1 500 kalorier per dag.
  • Läkemedelsbehandling – exempelvis aptitdämpande preparat, alltid under läkares övervakning.

Tyvärr är verkligheten att endast en liten andel av patienterna med sjuklig fetma som uppnår en betydande viktminskning genom icke-kirurgiska metoder lyckas behålla resultatet i mer än ett år.

Bariatrisk kirurgi

Kirurgi är idag den mest effektiva behandlingen för sjuklig fetma, men det är viktigt att noggrant väga fördelar mot risker. Det finns två grundläggande typer av bariatrisk kirurgi:

  • Restriktiva ingrepp – exempelvis gastrisk bandning (ofta kallad lap-band-metoden) och vertikal bandad gastroplastik, ibland benämnd magsäcksstapling.
  • Malabsorptiva tekniker – ingrepp som begränsar hur många kalorier tarmarna kan ta upp.

Båda metoderna syftar till att minska hur mycket mat du kan äta och hur mycket energi kroppen absorberar. I vissa fall rekommenderar läkaren en gastric bypass-operation, som kombinerar de två teknikerna. Tänk på att även om dessa ingrepp är mycket effektiva, ligger dödligheten på cirka 1 procent – därför är en noggrann diskussion med din läkare avgörande innan du fattar beslut.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online