1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Gikt: symtom, diagnos och behandling

```html

Gikt är en form av artrit som uppstår när kristaller av urinsyra bildas i lederna. Urinsyra löser sig normalt sett i blodet och utsöndras från kroppen via urinen. När halterna blir för höga ansamlas syran i form av skarpa, smärtsamma kristaller som ger upphov till svullnad och inflammation i lederna.

Riskfaktorer

Höga nivåer av urinsyra är den främsta orsaken till gikt, och flera faktorer kan öka dessa nivåer i kroppen. Överdriven alkoholkonsumtion, sjukdomar som högt blodtryck och diabetes samt ärftliga faktorer ökar alla risken för att utveckla gikt. Även kost rik på puriner, exempelvis kött, skaldjur och öl, kan bidra till förhöjda urinsyrenivåer.

Komplikationer

Obehandlad gikt kan leda till ytterligare medicinska komplikationer, såsom återkommande giktanfall, avancerad gikt med fastare urinsyraavlagringar under huden (så kallade tofi) samt njursten. Med tiden kan även ledarna ta permanent skada om sjukdomen inte behandlas.

Giktanfall

Ett giktanfall kommer ofta plötsligt, vanligtvis på natten, och gör att den drabbade leden blir intensivt smärtsam, röd, svullen och känns varm. De leder som oftast drabbas är stortån, foten och knäna. Smärtan kan vara så stark att redan en lätt beröring av lakanet upplevs som obehaglig.

Diagnos

För att ställa diagnosen gikt kan läkaren utföra några olika undersökningar. Vid ett ledvätsketest tas ett litet prov av vätskan i den drabbade leden, som sedan analyseras för att se om det finns urinsyrakristaller. Ett blodprov används dessutom för att mäta nivån av urinsyra i blodet. Läkaren tar också hänsyn till dina symtom, din sjukdomshistoria och eventuella riskfaktorer.

Behandling

Behandlingen av gikt fokuserar i första hand på att lindra symtomen med läkemedel, exempelvis smärtstillande och antiinflammatoriska preparat som NSAID-preparater eller kolchicin. I vissa fall ges kortison för att snabbt dämpa inflammationen. För att förebygga nya anfall kan livsstilsförändringar hjälpa, som att minska alkoholkonsumtionen, dricka mycket vatten, hålla en hälsosam vikt och undvika purinrik mat. Vid återkommande besvär finns även läkemedel som sänker urinsyrehalten i blodet på lång sikt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online