Gikt är en komplex och smärtsam ledsjukdom som uppstår när skarpa urinsyrakristaller bildas i kroppens leder. Urinsyra löser sig normalt upp i blodet och passerar via njurarna ut ur kroppen med urinen. När nivåerna av urinsyra blir för höga börjar syran att kristallisera, vilket ger upphov till intensiva smärtor och svullnad i de drabbade lederna.
Vissa faktorer kan öka mängden urinsyra i kroppen och därmed öka risken för att utveckla gikt. Sjukdomar som högt blodtryck och diabetes, överdriven alkoholkonsumtion samt ärftlighet spelar alla en roll. Även kostvanor med mycket puriner, exempelvis rött kött och skaldjur, samt övervikt kan bidra till förhöjda urinsyrenivåer.
Obehandlad gikt kan leda till allt fler och långvarigare anfall som successivt drabbar flera leder. Efter många år kan ett tillstånd som kallas tofi utvecklas, där urinsyrakristaller samlas i knölar under huden, oftast vid tår, fingrar och armbågar. Tofi kan i värsta fall skada brosk, ben och mjukvävnad permanent.
Ett giktanfall kommer ofta plötsligt, vanligtvis på natten, och gör att den drabbade leden blir röd, varm och mycket öm. Smärtan är ofta som starkast under de första dygnen. Utan behandling kan besvären pågå i en till tio dagar innan de gradvis avtar.
För att ställa diagnos kan läkaren använda sig av flera olika undersökningar. Ett ledvätsketest innebär att man tar ett prov från den drabbade leden och analyserar det efter förekomst av urinsyrakristaller. Ett blodprov används för att mäta nivån av urinsyra i blodet, även detta kan kompletteras med röntgen eller ultraljud för att bedöma eventuella ledskador.
Behandlingen av gikt fokuserar i första hand på att lindra smärta och inflammation i samband med ett akut anfall. Det görs vanligtvis med läkemedel, såsom smärtstillande preparat och antiinflammatoriska läkemedel. För personer med återkommande anfall kan läkaren även ordinera mediciner som sänker urinsyranivåerna i blodet på lång sikt.
Du kan minska risken för framtida giktanfall genom att dricka rikligt med vatten, begränsa intaget av purinrik mat, undvika alkohol – särskilt öl – samt bibehålla en hälsosam kroppsvikt. Regelbundna kontroller hos vården hjälper också till att hålla urinsyrenivåerna under kontroll och förebygga allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online