Golgikroppen, även kallad Golgiapparaten eller Golgikomplexet, är ett komplext system av membran och vesiklar i eukaryota celler. Dess uppgift är att bearbeta, modifiera, sortera och förpacka proteiner och lipider i vesiklar för utsöndring eller lagring. Organelen har fått sitt namn efter den italienska läkaren Camillo Golgi, som först beskrev den år 1898.
Golgikroppen består av en serie platta, staplade membransäckar som kallas cisterner. Varje cistern är täckt av enzymer som bearbetar proteiner genom att fästa olika typer av sockermolekyler på dem – en process som kallas glykosylering. Dessa kemiska modifieringar är avgörande för att proteinerna ska kunna fungera korrekt i cellen.
Organellen har dessutom två distinkta sidor: en cis-sida, som tar emot material från det endoplasmatiska retiklet, och en trans-sida, som skickar ut färdigbearbetade molekyler till sina respektive destinationer.
Golgikroppen spelar en central roll vid sorteringen och förpackningen av proteiner och lipider i vesiklar, antingen för utsöndring eller för lagring. Proteiner och lipider som syntetiseras i det endoplasmatiska retiklet (ER) transporteras till Golgikroppen i små vesiklar. Där modifieras molekylerna och sorteras därefter in i nya vesiklar beroende på var de ska ta vägen.
Sekretoriska vesiklar transporteras till cellmembranet, där de smälter samman med det och släpper ut sitt innehåll utanför cellen. Lagringsvesiklar förs däremot till cellens inre, där de förvarar sitt innehåll tills det behövs. Golgiapparaten bidrar också till bildandet av lysosomer, cellens nedbrytningsorganeller fyllda med matsmältningsenzymer.
Golgikroppen är en essentiell beståndsdel i alla eukaryota celler. Utan den skulle cellens förmåga att producera, modifiera, sortera och transportera proteiner och lipider helt bryta samman – funktioner som är nödvändiga för både cellens överlevnad och organismens välmående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online