Ögat är en del av ett komplext system som fångar ljus för att skapa bilder och sedan överför dem till hjärnan, där de bearbetas. Dina ögon arbetar på mikrosekunder och låter dig se automatiskt och klart under hela livet. Ibland kan dock en skada eller sjukdom – som glaukom eller grå starr – leda till synförlust eller till och med blindhet om den inte upptäcks i tid. Regelbundna synundersökningar är därför det bästa sättet att upptäcka problem tidigt och bevara synen.
Den vanligaste undersökningen är den allmänna, som bedömer ögonens hälsa och hur bra du ser. Läkaren använder synkartor för att kontrollera hur pupillerna reagerar på ljus samt för att bedöma din förmåga att uppfatta avstånd, färger och djup.
Ett brytningsprov, även kallat refraktionstest, upptäcker översynthet, närsynthet eller astigmatism. Läkaren håller en serie linser framför dina ögon och ber dig välja vilken bild du ser skarpast. Resultaten hjälper läkaren att avgöra om du behöver glasögon eller kontaktlinser för att korrigera ditt synfel. Testerna är helt smärtfria, och pupillerna behöver inte vidgas vid denna typ av undersökning.
Enligt Glaucoma Research Foundation hör vissa grupper till särskilda riskzoner. Afroamerikaner drabbas sex till åtta gånger oftare än kaukasier, och personer från 60 års ålder löper sex gånger högre risk. Även personer med diabetes tillhör högriskgruppen.
Glaukom uppstår när vätskan i ögat inte kan dräneras bort normalt, vilket ökar trycket mot synnerven och kan skada den. Vid ett tryckmätningstest blåser läkaren en liten puff luft mot ögat för att mäta dess reaktion. Därefter används droppar för att vidga pupillerna, varefter synnerven undersöks med ett oftalmoskop för att upptäcka eventuell vätskeansamling. Ett synfältestest utvärderar dessutom din perifera syn, det vill säga förmågan att se åt sidorna utan att vrida huvudet.
En katarakt, eller grå starr, består av proteinpartiklar som klumpar ihop sig och påverkar ögats lins. Med tiden orsakar dessa klumpar en grumling som ger suddig syn. Tillståndet är betydligt vanligare hos äldre – enligt National Eye Institute har hälften av alla 80-åringar i USA haft grå starr eller opererats för det. De som löper störst risk är diabetiker, rökare, personer med hög alkoholkonsumtion och de som exponerar ögonen mycket för solen.
Under undersökningen vidgas pupillerna med droppar så att läkaren kan granska näthinnan, synnerven och ögats inre delar. En spaltlampa projicerar en smal, stark ljusstråle som ger läkaren en förstorad tredimensionell bild av ögat, vilket gör det möjligt att upptäcka proteinklumparna i linsen.
Varningstecken på grå starr kan vara suddig syn, blekta eller matta färger, nedsatt mörkerseende samt en halo-effekt runt strålkastare och lampor. Upplever du något av dessa symtom bör du kontakta en ögonläkare så snart som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online