Cellofanmakulopati och makuladegeneration avser degenerativ tillväxt under macula – den ovalformade fläcken nära näthinnans centrum som ansvarar för skarp och detaljerad syn. I svåra fall kan kirurgi stoppa eller bromsa utvecklingen av makuladegeneration för att förhindra total blindhet.
Cellofanmakulopati innebär att ett tunt, glänsande membran bildas på näthinnans yta. Dessa tillväxter kan orsaka betydande synförlust genom att täcka, förvränga eller dra loss fovea centralis, den känsligaste delen av näthinnans centrum. Hos yngre patienter kan membranen utvecklas helt utan symtom, i annars friska ögon med normal syn. När tillväxterna blir tjocka och drar ihop sig kallas tillståndet makulär puckel (macular pucker). De flesta fall uppstår i samband med näthinnehål, ögonskador, näthinneinflammation eller efter ögonkirurgi.
Orsakerna till cellofanmakulopati kan vara idiopatiska, det vill säga att de uppstår spontant till följd av åldrande eller diabetisk ärrbildning, vilket främst drabbar äldre patienter. Andra orsaker inkluderar näthinneingrepp som kirurgi vid näthinneavlossning, fotokoagulation och kryoterapi. Tillståndet kan även orsakas av kärlsjukdomar, exempelvis venocklusion och diabetes mellitus, eller av inflammation inuti ögat. I de flesta fall utvecklas dock cellofanmakulopati hos personer utan tidigare synproblem eller ögonsjukdomar.
De flesta membran som växer på näthinnans yta är lindriga och påverkar synen litet eller inte alls. Vid uttalad tillväxt kan membranet dock förvränga maculaområdet, vilket leder till suddig syn som gradvis försämras över tid. Dessa tillväxter orsakar vanligtvis inte total blindhet – de påverkar framför allt centralseende, medan det perifera seendet oftast förblir opåverkat.
Vissa patienter med cellofanmakulopati har inga symtom alls; i dessa fall krävs ingen behandling utöver regelbunden kontroll. För patienter med nedsatt syn är de enda effektiva behandlingsmetoderna vitrektomi och membranpeeling. Under operationen används en ljuskälla, en infusionslinje med klar vätska samt en glaskroppsskärare och sugapparat ungefär lika stor som en kulspetspennas bläckpatron. Glaskroppen och ärrvävnaden avlägsnas samtidigt som ögat hålls uppspänt av vätskan. Ingripet är tekniskt mycket krävande och resultaten varierar. Bäst prognos har patienter vars syn är bättre än 6/18 före operationen (20/20 motsvarar normal syn).
Återhämtningen efter operation kan ta upp till tre månader. Patienten bär en ögonbindel till morgonen efter ingreppet och behandlas därefter med ögondroppar flera gånger dagligen i två till tre veckor. De flesta patienter kan återuppta vanlig, icke ansträngande fysisk aktivitet relativt snart, men förmågan att utföra mer krävande uppgifter – som arbete, bilkörning och annat som ställer höga krav på synen – varierar från person till person.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online