Ungefär 10 procent av befolkningen drabbas av infertilitet. Infertilitet omfattar inte bara förmågan att bli gravid, utan även förmågan att bibehålla en graviditet. Idag finns flera olika behandlingsmetoder mot infertilitet, men nya studier tyder på att behandling med benmärgstransplantationer möjligen kan öka eller återställa fertiliteten hos kvinnor.
Orsakerna till infertilitet kan vara både interna och externa. Interna orsaker hos kvinnor inkluderar saknade eller blockerade äggledare samt endometrios. Hos män kan interna orsaker vara nedsatt spermierörlighet och/eller låg spermieproduktion. Externa faktorer som påverkar båda könen inkluderar bruk av droger och alkohol, vikt, ålder samt exponering för kemikalier, exempelvis i samband med kemoterapi eller andra medicinska behandlingar. Det finns inget samband mellan infertilitet och etnicitet eller religion.
Det finns flera olika former av behandling mot infertilitet. De vanligaste är fertilitetsläkemedel, intrauterin insemination (IUI) och in vitro-fertilisering (IVF). Fertilitetsläkemedel ökar förmågan att bibehålla en graviditet och kan även användas för att stimulera eller öka antalet ägg som produceras, särskilt som förberedelse inför IUI och IVF.
Intrauterin insemination, även känd som artificiell insemination, innebär att spermier – antingen från partnern eller från en donator – koncentreras och förs in direkt i livmodern vid tidpunkten för ägglossningen. In vitro-fertilisering innebär däremot att ägg hämtas från kvinnan och befruktas i ett laboratorium med spermier från partnern eller en donator. Det befruktade ägget delar sig och bildar ett tidigt embryo, som läkaren sedan placerar in i livmodern. Vid IVF placeras vanligtvis ett eller flera embryon in för att maximera chanserna till framgång.
Benmärgen finns i störst mängd i lårbenet, det långa benet i benet. Dess uppgift är att producera vita och röda blodkroppar samt blodplättar. Dessa celler utvecklas från stamceller – celler som har förmågan att bilda vilken celltyp som helst i kroppen. Vid behandling av leukemi eller lymfom kan en benmärgstransplantation användas. Läkare utplånar först patientens befintliga benmärg med hjälp av kemoterapi, varefter märg från en besläktad eller obesläktad donator används för att ersätta den sjuka märgen.
Benmärgstransplantationer kan möjligen öka eller återställa fertiliteten hos vissa patienter. År 2007 publicerade Johnathan Tilly, doktor i biologi, en studie som tyder på att celler härstammande från aktiva stamceller i transplanterad benmärg vandrar till äggstockarna hos infertila honmöss och stimulerar produktionen av könsceller i värdens äggstockar. Ytterligare studier visade dock att alla mogna ägg endast innehöll värdens genetiska material, och det är fortfarande oklart om donatorcellerna som påträffats i äggstockarna även skulle kunna mogna till livskraftiga ägg. Det finns hittills ingen forskning om hur fertilitetsläkemedel påverkar donatoroocyters förmåga att bilda ägg.
När det gäller IVF innebär detta att det finns en möjlighet att ett barn som skapas från ett skördat ägg inte nödvändigtvis är genetiskt besläktat med kvinnan som bär barnet.
Även om bristen på ytterligare forskning är en anledning till att benmärgstransplantationer ännu inte används som fertilitetsbehandling i större skala, finns det flera andra faktorer som gör ingreppet olämpligt. Patientens befintliga benmärg måste utplånas före transplantationen, vilket gör kroppen mycket mottaglig för infektioner. Om en donator inte kan hittas inom familjen måste en lämplig donator sökas via nationella benmärgsdonationsregister. Försäkringsbolag kan dessutom klassa hela proceduren som elektiv och vägra att täcka kostnaderna. Återhämtningen efter en transplantation kan ta upp till 100 dagar, under vilken tiden mottagaren löper hög risk för infektion medan kroppen långsamt bygger upp sitt immunförsvar igen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online