Flytningar från slidan hos en kvinna efter klimakteriet kan vara helt normala eller ett tecken på en allvarlig infektion. Det finns flera olika orsaker till illaluktande flytningar efter menopaus, och vissa av dem kräver medicinsk behandling. Utredning sker hos läkare och kan innefatta ett cellprov (PAP-prov) eller andra undersökningar för att fastställa den exakta orsaken till besvären.
Under klimakteriet genomgår kvinnans kropp, inklusive slidan, förändringar som är helt normala. När östrogennivåerna sjunker blir slidväggarna tunnare, vilket kan ge upphov till torrhet och ömhet. Denna normala åldersrelaterade förändring kallas vaginal atrofi.
Om besvären blir jobbiga finns det hjälpmedel som glidmedel och fuktighetskrämer för slidan, vilket gör det möjligt att fortsätta ha ett behagligt sexliv även efter menopaus. Eftersom hormonbehandling (HRT) medför vissa risker, bland annat ökad risk för stroke, bröstcancer och högt blodtryck, kan det vara klokt att diskutera mer naturliga metoder för att lindra besvären med sin läkare.
Efter klimakteriet kan flytningarna förändras i både mängd och konsistens som en följd av den vaginala atrofin. Lukten kan också variera beroende på förändringar i livsstil, kost eller personlig hygien. Sådana förändringar är i regel helt ofarliga och ingen anledning till oro.
Ett enkelt sätt att ta reda på om hygienprodukter stör slidans naturliga balans är att tillfälligt avstå från tvättning av slidan inuti (duschning), skumbad och parfymerade tvål- och duschkrämer. Om förändringarna är tydliga, besvärande eller består över tid bör du rådfråga din läkare.
Flytningar med markant obehaglig lukt, eller som åtföljs av klåda eller sveda, är inte normala och bör alltid undersökas av läkare. Illaluktande flytningar kan vara ett symtom på klamydia eller gonorré – två sexuellt överförbara infektioner som kan smitta partner och orsaka allvarliga komplikationer om de inte behandlas i tid. En annan sexuellt överförbar infektion, trikomonas, orsakas av en parasit och ger ofta kraftigt luktande, grönaktigt gula flytningar.
Bakteriell vaginos, som är vanligare hos kvinnor med flera sexualpartners, ger typiskt fisklukande flytningar som kan vara vita, gråaktiga eller gulaktiga. En svampinfektion i slidan förändrar framför allt flytningarnas konsistens, som då ofta blir tjockare och mer vitlökig, men ger normalt ingen obehaglig lukt.
Överkänslighet eller allergi mot bad- och hygienprodukter kan också ge upphov till vaginala besvär och obehag. Problemet går ofta att lösa enkelt genom att byta till oparfymerade eller hypoallergena produkter.
Vissa allvarliga sjukdomstillstånd, exempelvis diabetes, kan orsaka förändringar i slidan och dess miljö. Eftersom illaluktande flytningar kan vara ett tecken på en infektion eller på ett mer omfattande problem som hormonell obalans eller cancer är det viktigt att kontakta läkare för att få rätt diagnos och behandling. Tveka aldrig att söka vård om besvären är ihållande, värksamma eller åtföljs av andra symtom som smärta eller blödningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online