Klimakteriet är den tid i en kvinnas liv då menstruationerna upphör och hon inte längre kan bli gravid. De två till åtta år som föregår menopausen kallas perimenopaus. Kvinnor i perimenopaus drabbas ofta av flera besvär kopplade till hormonförändringarna, och ett av de vanligaste symtomen är kraftiga eller oregelbundna menstruationsblödningar. Dessa blödningar kan i vissa fall vara så omfattande att de leder till blodbrist (anemi) och påverkar vardagslivet avsevärt.
Endometrieablation är ett ingrepp som eliminerar eller kraftigt minskar blödningarna i samband med perimenopaus. Observera att ingreppet inte utförs på kvinnor som redan har passerat menopausen.
Förr var hysterotektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av livmodern eller livmodern tillsammans med äggstockarna, den vanligaste lösningen för att stoppa blödningarna under perimenopaus. Det är dock ett smärtsamt ingrepp som kräver lång återhämtningstid. År 1979 utvecklades endometrieablation, som i många fall kan ersätta en hysterotektomi.
Vid en endometrieablation förstörs eller avlägsnas livmoderslemhinnan, endometriet. I de flesta fall upphör menstruationerna helt efter ingreppet, medan vissa patienter fortsätter få mens men med betydligt lägre blödningsmängd. En ablation kännetecknas av snabb återhämtning, få biverkningar och låg komplikationsrisk. De flesta kvinnor behöver bara vila en till två dagar och kan återuppta sina normala aktiviteter inom två veckor.
Det finns flera olika metoder som rutinmässigt används vid endometrieablation, och ingen av dem krävar något yttre snitt. Bland de vanligaste teknikerna finns frysning (kryoablation), radiofrekvensenergi, uppvärmd vätska, mikrovågsenergi samt elektrokirurgi. Vilken metod som väljs beror ofta på läkarens erfarenhet och preferens samt på patientens individuella förutsättningar.
Ingreppet är kort och utförs nästan alltid som dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan gå hem samma dag. Vilotiden på uppvakningsavdelningen är normalt cirka två timmar.
Trots att komplikationsfrekvensen är låg finns viss risk kopplad till ingreppet. Som vid alla kirurgiska procedurer finns risk för blödning eller infektion. Vissa metoder kan även orsaka brännskador i slidområdet eller på tarmarna. Under ingreppet används vätska för att spänna upp livmodern, och i ovanliga fall kan denna vätska sugas upp i blodbanan. Mycket sällsynt kan en perforering av livmoderväggen inträffa.
En vanlig missuppfattning är att endometrieablation skulle utlösa klimakteriet. Så är inte fallet. Ingreppet avlägsnar endast endometriet, den tunna slemskikt som klär livmoderns insida. Varken äggstockarna eller själva livmodern påverkas, och inget snitt behövs. Eftersom äggstockarna, som producerar kroppens hormoner, lämnas helt orörda fortsätter de att fungera normalt. En endometrieablation påverkar alltså inte kvinnans hormonbalans på något sätt.
Om kraftiga menstruationsblödningar orsakar hälsoproblem eller begränsar din livsstil kan endometrieablation vara ett säkert och effektivt alternativ till hysterotektomi, med betydligt kortare återhämtningstid. Ingreppet är etablerat och vanligt förekommande – endast i USA utförs över 600 000 endometrieablationer varje år.
Tänk på att graviditet efter en ablation kan vara farlig för både mor och barn, så samtal med din läkare om lämplig preventivmetod efter ingreppet. Diskutera alltid dina symtom och behandlingsalternativ med en gynekolog för att ta reda på om endometrieablation är rätt lösning för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online