Follikelstimulerande hormon (FSH) spelar en central roll i kvinnans fertilitet. Hormonet bildas i hypofysen och styr utvecklingen av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna, vilket gör att ett ägg kan mogna och frigöras vid ägglossning.
Ett förhöjt FSH-värde i blodet kan tyda på en nedsatt äggreserv eller att äggstockarna inte fungerar som de ska. Det kan i sin tur innebära att äggens förmåga att befruktas är försämrad. Orsakerna till höga FSH-nivåer varierar från person till person, men här går vi igenom de vanligaste – samt några mer sällsynta – förklaringarna.
FSH stimulerar ägglossningen under den månatliga cykeln. Med stigande ålder minskar antalet ägg i äggstockarna, och för att kompensera för detta ökar hypofysen sin produktion av FSH. När klimakteriet närmar sig och mensen upphör är därför höga FSH-värden helt naturliga. Klimakteriet är den absolut vanligaste orsaken till förhöjt FSH hos äldre kvinnor.
Vissa genetiska tillstånd, exempelvis galaktosemi, kan leda till bestående förhöjda FSH-nivåer. Galaktosemi är en medfödd ämnesomsättningssjukdom som gör att kroppen inte kan bryta ned sockerarten galaktos. Sjukdomen kan skada äggstockarnas celler och försämra deras förmåga att svara på FSH, vilket får hypofysen att producera allt större mängder av hormonet.
Kvinnor med kromosomavvikelser, till exempel att en del av eller hela det andra X-kromosomet saknas, har ofta högt FSH. Kromosomerna bär på våra gener och vårt DNA och avgör bland annat vårt biologiska kön – kvinnor har normalt två X-kromosomer (XX) och män ett X- och ett Y-kromosom (XY). Vid Turners syndrom, som endast drabbar kvinnor, saknas alltså en del av eller hela det andra X-kromosomet. Detta leder ofta till att äggstockarna inte utvecklas normalt, vilket ger onormalt höga FSH-värden.
Kvinnor som opererats för att ta bort cystor på äggstockarna, exempelvis chokladcystor (endometriom), kan senare få förhöjt FSH. Så här hänger det ihop: hypotalamus signalerar till hypofysen, som producerar FSH och därmed stimulerar tillväxten av folliklar i äggstockarna. De växande folliklarna bildar östrogen, som i sin tur hjälper hypotalamus och hypofysen att reglera FSH-produktionen. När cystor eller ärrvävnad skadar äggstocken kan inga nya folliklar bildas. Östrogennivån sjunker då, återkopplingen uteblir och FSH-värdet stiger.
Hormonsystemet är mycket känsligt, och både rökning och passiv rökning kan höja FSH-nivåerna. Även behandling med cellgifter (kemoterapi) eller strålning, till exempel i samband med cancerbehandling, kan skada äggstockarna och ge upphov till förhöjda värden.
Högt FSH kan också bero på ärftliga faktorer. Vissa kvinnor ärver helt enkelt en tendens till tidigt stigande FSH-värden från sina mödrar, något som ofta hänger samman med att klimakteriet inträffar tidigare i släkten.
I sällsynta fall kan FSH-nivåerna tillfälligt stiga efter en graviditet, under amningsperioden eller i samband med vissa autoimmuna sjukdomar. FSH stimulerar äggstockarna så att ägg kan frigöras och befruktas. Ett normalt FSH-värde tyder på att graviditet är möjlig, och i början av en graviditet kan hormonvärdena svänga kraftigt medan kroppen anpassar sig till sitt nya hormonella läge. Detsamma gäller under amningen, då hormonbalansen förändras. Vissa autoimmuna sjukdomar kan dessutom angripa äggstocksvävnaden och bidra till stigande värden.
Ett enstaka förhöjt FSH-värde behöver inte betyda något alvarligt – nivåerna varierar under cykeln och bör alltid bedömas tillsammans med andra hormoner, exempelvis östradiol och AMH. Om du planerar att bli gravid eller upplever oregelbunden mens är det klokt att kontakta en gynekolog eller fertilitetsklinik för en helhetsbedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online