Flera riktlinjer för behandling av hypertoni (högt blodtryck) publicerades under 2006, främst avsedda för läkare och annan vårdpersonal. National Guideline Clearinghouse (NGC) har sammanställt en omfattande översikt av dessa riktlinjer, som tagits fram av Kaiser Permanente Care Management Institute.
De riktlinjer från Kaiser Permanente som publicerats via NGC bygger på en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur. De är avsedda att fungera som ett stödmaterial för läkare och andra yrkesverksamma som vägleder vuxna patienter med högt blodtryck. Riktlinjerna är inte tänkta att ersätta läkarens eget kliniska omdöme.
Det är också viktigt att notera att National Guideline Clearinghouse, som ingår i det amerikanska hälsodepartementet (Department of Health and Human Services), varken godkänner eller rekommenderar de riktlinjer som presenteras – materialet tillhandahålls endast i informationssyfte.
De flesta klassificeringar av blodtryck följer den sjunde rapporten från Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure (JNC7), som publicerades 2003. Enligt JNC7 betraktas ett normalt blodtryck som värden under 120/80 mmHg. Ligger det systoliska trycket mellan 120 och 139, eller det diastoliska trycket mellan 80 och 89, talar man om så kallad prehypertoni – ett förhöjt blodtryck som ännu inte nått upp till hypertoninivå, men som kan utvecklas till full hypertoni utan livsstilsförändringar.
Blodtryck anges alltid i millimeter kvicksilver (mmHg). Det övre talet, som alltid är det högsta, kallas systoliskt tryck och motsvarar trycket i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det nedre talet kallas diastoliskt tryck och visar trycket när hjärtat vilar mellan två slag.
Ett regelbundet kontrollerat blodtryck är avgörande för att kunna upptäcka hypertension i tid, eftersom förhöjt blodtryck ofta inte ger några tydliga symtom men över tid ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och njurskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online