Många tonåringar ägnar inte sin hälsa någon större tanke, eftersom de känner sig för unga för att kunna drabbas av hälsoproblem. När det gäller blodtrycket är det dock en farlig missuppfattning. Tonåringar kan ha högt blodtryck precis som vuxna, och ungdomar som redan i tonåren har problem med förhöjt blodtryck löper dessutom större risk att få allvarliga hälsoproblem senare i livet. Regelbundna läkarbesök för att övervaka blodtrycket är därför avgörande för att förebygga framtida komplikationer.
För att fullt ut förstå problemen med högt blodtryck måste man känna till begreppen som används vid blodtrycksmätning. Det övre talet kallas systoliskt tryck och motsvarar topptrycket vid varje hjärtslag, medan det undre talet kallas diastoliskt tryck och motsvarar trycket när hjärtat vilar mellan slagen. Ett värde på 130/80 innebär alltså ett systoliskt tryck på 130 och ett diastoliskt tryck på 80.
När tonåringar förstår vad siffrorna representerar blir det tydligt att blodtrycket hänger direkt samman med hjärtat. Problem med blodtrycket kan därför negativt påverka hjärtats funktion.
För barn och ungdomar under 18 år bedöms blodtrycksvärden utifrån percentildiagram som tar hänsyn till ålder, längd och kön. Om ett barn ligger mellan den 90:e och 95:e percentilen för blodtryck i förhållande till längd och ålder klassificeras hen som normotensiv-hög eller prehypertensiv, alltså med förhöjt normalvärde. Ligger barnet över den 95:e percentilen betraktas det som hypertoni.
Som exempel kan nämnas att en 13-åring i den 50:e percentilen för längd enligt diagram från National Institutes of Health anses ha prehypertoni om det systoliska trycket når 122. En 17-åring i samma percentil för längd klassificeras däremot inte förrän det systoliska trycket når 125.
Unga i åldern 18–19 år bedöms enligt vuxnas riktlinjer när det gäller blodtryck. Ett optimalt värde för vuxna är 120/80. Värden upp till 140/90 ligger dock inte i farozonen för personer från 18 års ålder, även om det räknas som förhöjt normalvärde eller prehypertoni. Ju högre värdena blir, desto större blir hälsorisken. Vid ett blodtryck på 180/110 ökar risken för hjärtinfarkt, njursjukdom, stroke och död kraftigt. I andra änden av skalan kan ett värde under 50/35 leda till koma eller i värsta fall döden.
Tonåringar som röker, är överviktiga eller har fetma, motionerar inte och/eller har ärftlig belastning för hypertoni löper större risk att utveckla sjukdomen. Ibland visar sig symtomen inte förrän efter flera år, men när de gör det kan de vara allvarliga: stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, synförlust, ateroskleros (åderförkalkning), huvudvärk, yrsel, synförändringar, illamående och näsblod.
Behandlingen bygger oftast på att läkaren tillsammans med patienten tar fram en lämplig träningsrutin, planerar hälsosamma måltider och vid behov skriver ut mediciner. Tonåringar som tar sitt blodtryck på allvar redan nu minskar risken att lida av det senare i livet.
I andra änden av spektrumet finns hypotoni, det vill säga lågt blodtryck, vilket också kan vara farligt och i värsta fall leda till koma. Särskilt aktuellt bland tonåringar är ortostatisk hypotoni, där blodtrycket plötsligt sjunker med mer än 20/10 när man reser sig eller står upp. Det gör att tonåringen ofta blir yr och i vissa fall svimmar.
Läkare ser detta problem ofta, men om det lämnas obehandlat kan det bli allvarligt eftersom det kan orsaka svimningar och i extrema fall dödsfall. Behandlingen innebär bland annat ökat saltintag, rikligt med vätskor, att man undviker att snabbt resa sig från liggande position samt att man lär sig känna igen symtomen innan ett allvarligt tillstånd uppstår. Tonåringar med detta besvär bör alltid diskutera det med sin läkare för att ta fram en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online