
Det diastoliska blodtrycket är den kraft som blodet utövar på blodkärlen när hjärtat vilar mellan två slag. Det är det lägre av de två talen i en blodtrycksmätning. Ett diastoliskt blodtryck betraktas som förhöjt när det överstiger 90 mmHg. En person kan ha högt blodtryck även om det diastoliska trycket ligger inom det normala intervallet.
En person får diagnosen högt blodtryck (hypertoni) när trycket mäter 140/90 eller mer. Det innebär att det systoliska trycket – som mäts när hjärtat slår – är 140 mmHg och att det diastoliska trycket är 90 mmHg. Även om det diastoliska trycket är lägre kan personen ändå få diagnosen högt blodtryck, eftersom det systoliska trycket är förhöjt.
Hos cirka 90 procent av alla personer med högt blodtryck går det inte att identifiera någon specifik orsak. Ungefär 5 procent har tillståndet som en biverkning av annan sjukdom, exempelvis njurproblem. Blodtrycket kan sänkas till viss del genom att begränsa saltintaget, hålla en hälsosam vikt, motionera regelbundet, undvika rökning, inte dricka stora mängder alkohol och äta en näringsrik kost. Högt blodtryck tenderar också att gå i familjer och drabbar afroamerikaner oftare än andra befolkningsgrupper.
Ett högt diastoliskt tryck skadar de små blodkärlen i kroppens organ. Kärlen blir ärrbildade, förtjockade och mindre elastiska. Risken för blodproppar eller brustna blodkärl ökar. Personer med obehandlat högt blodtryck löper större risk att drabbas av stroke, aortaaneurysm, hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller njurskador. Ett högt diastoliskt tryck är ett tecken på att hjärtat arbetar hårdare än normalt. Ett stigande diastoliskt tryck kan vara en tidig signal om att högt blodtryck håller på att utvecklas.
I takt med att man åldras tenderar det systoliska trycket att stiga, medan det diastoliska blodtrycket förblir detsamma eller sjunker. Yngre människor har ofta ett lägre systoliskt tryck men ett högre diastoliskt tryck.
En blodtrycksmätning speglar hur hårt hjärtat arbetar, hur mycket blod som pumpas ut samt hur stora och elastiska blodkärlen är. Om livsstilsförändringar inte räcker för att sänka blodtrycket finns det flera olika läkemedel som kan hjälpa till att reglera kroppens vätskebalans och sänka blodtrycket. Rådfråga alltid din läkare för att få rätt behandling utifrån dina behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online