Blodtrycket är den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar. Ett normalt blodtryck ligger på 120 mm Hg systoliskt tryck, alltså när hjärtat drar ihop sig, och 80 mm Hg diastoliskt tryck, när hjärtat slappnar av. När blodtrycket är förhöjt kallas det hypertoni eller högt blodtryck.
Hypertoni i kombination med diabetes ökar risken för åderförkalkningssjukdomar i hjärt-kärlsystemet, stroke och njursjukdomar. En person med både diabetes och hypertoni har enligt University of Virginia Health System fyra gånger större risk att drabbas av hjärtsjukdom än en frisk person.
I sin bok "Hypertension in Diabetes" anger författaren Bryan Williams att personer med diabetes löper dubbelt så stor risk att utveckla hypertoni som personer utan diabetes. Upp till 32 procent av personer med typ 1-diabetes och hela 80 procent av personer med typ 2-diabetes har hypertoni, definierat som ett blodtryck på 140/90 mm Hg eller högre.
Enligt Health A to Z kan obehandlad hypertoni leda till arterioskleros, stroke och hjärtinfarkt. En person med både diabetes och hypertoni har fyra gånger större risk att drabbas av hjärtsjukdom än en frisk person. Eftersom hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker bör blodtrycket kontrolleras regelbundet.
Den viktigaste orsaken till utvecklingen av hypertoni vid typ 1-diabetes är nefropati, det vill säga njurskada, enligt University of Maryland Medical Center. Denna form av hypertoni kan i vissa fall korrigeras med en njurtransplantation.
Vid typ 2-diabetes spelar insulinresistens och obalans i nervsystemets autonoma funktioner en central roll. Hyperinsulinemi och insulinresistens orsakar hypertoni genom natriumretention och en direkt effekt på blodkärlen. Hyperglykemi i sig kan störa funktionen i kärlväggarnas innersta lager, vilket minskar deras elasticitet och ytterligare bidrar till högt blodtryck.
Eftersom kombinationen av diabetes och hypertoni är kopplad till ökad sjuklighet och dödlighet rekommenderas en aktiv och målmedveten blodtrycksbehandling för patienter med diabetes.
En person med både diabetes och hypertoni kan förlänga sitt liv genom livsstilsförändringar som viktkontroll, begränsad alkoholkonsumtion, kostförändringar, regelbunden motion, rökstopp samt läkemedelsbehandling. Målet bör vara att hålla blodtrycket under 135/80 mm Hg.
Kombinationen av diabetes och hypertoni är skadlig för kärlhälsan. När båda tillstånden finns samtidigt uppstår negativa konsekvenser för de flesta organsystem i kroppen.
Hypertoni kan lätt förbli oupptäckt eftersom den ofta saknar tydliga tecken eller symtom. Eftersom hypertoni är dubbelt så vanligt bland diabetiker, enligt American Heart Association, krävs kontinuerlig blodtrycksövervakning för att upptäcka tillståndet i tid.
Vid hypertoni med diabetes kan tiaziddiuretika som hydroklortiazid, angiotensin II-receptorblockerare som kandesartan och losartan samt ACE-hämmare som kaptopril och lisinopril vara bästa förstahandsval. Dessa läkemedel kan hjälpa till att förebygga volymökning, skador på blodkärlen och njurskador.
Det finns inga belägg för att alla diabetiker kommer att utveckla hypertoni, men tillståndet förekommer betydligt oftare bland diabetiker än bland andra. Många av de faktorer som orsakar hypertoni finns redan hos personer med diabetes, och risken är dessutom högre bland kvinnor. Utvecklingsmekanismerna är komplexa och involverar flera samverkande faktorer. Förloppet är vanligtvis långsamt och kan ta flera år, vilket gör tidig upptäckt och kontinuerlig kontroll ännu viktigare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online