Perifer kärlsjukdom, eller nedsatt blodcirkulation, kan orsakas av flera olika sjukdomar och störningar. Nedsatt cirkulation innebär att blodflödet är försämrat i olika delar av kroppen, exempelvis i armar eller ben. Om du misstänker att du lider av nedsatt cirkulation är det viktigt att genomgå undersökningar för att fastställa orsaken och påbörja behandling så snart som möjligt.
Problem med cirkulationen kan leda till förändringar i kroppstemperaturen, till exempel en ständig känsla av kyla, samt förändringar i hudfärgen. Nedsatt cirkulation kan också ge blåaktiga toner i ansiktet och extremiteterna. Många personer med cirkulationsproblem har dessutom svårt att läka efter skador. Smärta kan uppstå, och du kan uppleva ett kraftigt tryck eller till och med svullnad i området där blockeringen sitter.
En diagnos av nedsatt cirkulation kan ställas med hjälp av ett fot-arm-index-test, även kallat ABI-test. Vid denna undersökning placeras en blodtrycksmanschett runt anklarna i stället för överarmen. Om det föreligger en stor skillnad i blodtryck mellan ankel och arm kan det tyda på att nedsatt cirkulation ligger bakom besvären.
Blodprover och glukostester görs för att avgöra om höga kolesterolvärden eller diabetes är orsaken till den nedsatta cirkulationen. Diabetes kan nämligen ge symtom som liknar dem vid cirkulationsproblem, och de två hälsotillstånden hänger ofta samman.
Ett ultraljud kan ordineras för att skapa en bild av blodflödet i kroppen och hjälpa till att identifiera orsaken till den nedsatta cirkulationen. Undersökningen mäter hastigheten på blodflödet i olika delar av kroppen. Ljudvågor genererar bilder av kroppens insida, som sedan kan analyseras av en specialist och din läkare.
Arteriografi är en undersökning där läkaren injicerar kontrastvätska i artären för att visa var blockeringen sitter och hur omfattande den är. Metoden används ofta för att undersöka armar, händer och ben när läkaren bedömer att cirkulationsproblemen kan kräva kirurgisk behandling. Ett bedövningsmedel appliceras innan nålen sätts in, och samtidigt tas röntgenbilder för att kontrollera att kärlen ser normala ut.
En magnetkameraundersökning (MR) eller datortomografi (CT) kan användas för att avbilda en del av eller hela kroppen vid misstanke om perifer artärsjukdom. Dessa metoder kan utesluta andra hälsoproblem eller avgöra om det finns en blockering eller förträngning i blodkärlen. De används även för att granska andra delar av kroppen, som hjärnan, buken, hjärtat och andra organ, för att upptäcka eventuell aneurysmbildning.
Patienter med nedsatt cirkulation kan lindra sina symtom genom livsstilsförändringar, exempelvis att följa ett träningsprogram under medicinsk vägledning. Måttlig regelbunden motion kan både förbättra cirkulationen och minska smärtbesvären.
Röker du är det mycket viktigt att sluta, eftersom tobak kan få artärerna att dras samman och minska blodflödet. Rökning försämrar även kroppens förmåga att utnyttja syre och ökar risken för blodproppar.
Läkemedel kan behövas för att kontrollera den nedsatta cirkulationen. Aspirin eller Plavix (klopidogrel) kan förskrivas för att förebygga blodproppar. Cilostazol kan i vissa fall hjälpa till att vidga artärerna, om operation inte är ett alternativ. Smärtstillande medel kan lindra symtomen, och andra läkemedel kan behandla bakomliggande problem som högt kolesterol för att minska besvären.
Om träning och medicinering inte räcker för att minska smärtan kan en operation hjälpa, antingen genom att avlägsna blockeringen eller genom att placera in en stent som håller kärlöppet vidöppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online