Fakta om högt blodtryck – orsaker, symtom och behandling

Högt blodtryck, medicinskt kallat hypertoni, är ett vanligt och potentiellt allvarligt hälsoproblem som utvecklas gradvis under många år. Blodtrycket bestäms av den kraft med vilken blodet pumpas från hjärtat ut i artärerna. När artärerna blir smalare stiger blodtrycket. Enligt University of Maryland Medical Center har en av tre amerikaner högt blodtryck, varav två tredjedelar är äldre än 65 år.

Orsaker

Vid primär hypertoni, som utgör mer än 95 procent av alla fall, är den exakta orsaken okänd, men flera faktorer bidrar till tillståndet. Bland dessa finns genetik, låga nivåer av kväveoxid (ett ämne i kroppen som får blodkärlen att vidga sig), insulinresistens och fetma.

Sekundär hypertoni beror däremot på ett underliggande tillstånd, exempelvis sjukdomar i njurarna eller det endokrina systemet, sömnapné, tumörer i binjurarna och medfödda hjärtfel. Vissa läkemedel kan också bidra till högt blodtryck, bland annat NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) som Aleve och Motrin, p-piller, kortisonpreparat och hormonbehandling. Även kroniskt bruk av alkohol, nikotin, kokain och andra stimulantia kan ligga bakom.

Symtom

Symtom förekommer ofta inte alls, även hos personer med farligt höga blodtrycksvärden. Möjliga tecken inkluderar svår huvudvärk, förvirring, illamående, synstörningar, krampanfall, yrsel och näsblod. Dessa besvär visar sig sällan förrän trycket är extremt förhöjt, och även då kan de utebli helt. Därför rekommenderar MayoClinic.com att man mäter sitt blodtryck vartannat år från 20 års ålder.

Komplikationer

Obehandlad hypertoni kan leda till en rad allvarliga komplikationer. Den kan skada artärerna, orsaka aneurysmer där blodkärlen försvagas och buktar ut, samt leda till hjärtsvikt. Brustna blodkärl i hjärnan orsakar stroke, och både njurar och ögon kan slutade fungera som de ska. Högt blodtryck kan dessutom utlösa metabola syndrom – en grupp besvär som påverkar kroppens ämnesomsättning – samt försämra minnet och andra mentala funktioner.

Ett optimalt blodtryck för att minska den kardiovaskulära risken ligger på 120/80 mm Hg. Värden runt 140/90 mm Hg eller högre betraktas som farliga.

Riskfaktorer

Vissa riskfaktorer går inte att påverka. Risken för högt blodtryck ökar med åldern, och män drabbas oftare än kvinnor. Kvinnor efter menopaus löper dock större risk än yngre kvinnor. Hypertoni är vanligare bland svarta och debuterar ofta tidigare i livet än hos vita, vilket också innebär fler allvarliga komplikationer. Högt blodtryck går dessutom ofta i familjen.

Andra riskfaktorer kan påverkas genom hälsosamma livsstilsförändringar. Dit hör fetma, stillasittande livsstil, rökning, en kost med mycket salt och för lite kalium och D-vitamin, hög alkoholkonsumtion samt dålig stresshantering.

Behandling

Blodtrycksmediciner väljs utifrån blodtrycksnivån och eventuella andra sjukdomar patienten har. Vanliga läkemedelsgrupper är:

• Tiaziddiuretika: hjälper njurarna att göra sig av med natrium och vatten, vilket minskar blodvolymen. De används ofta som förstahandsmedel.
• Betablockerare: vidgar blodkärlen och gör att hjärtat arbetar mindre ansträngt, slår långsammare och med mindre kraft, vilket sänker blodtrycket.
• ACE-hämmare: blockerar bildningen av ämnen som drar ihop blodkärlen. De är särskilt effektiva för personer med hjärtsjukdom eller njursvikt.
• Kalciumantagonister: slappnar av blodkärlen och sänker pulsfrekvensen. Observera att grapefrukt kan påverka effekten av dessa läkemedel.
• Reninhämmare: minskar produktionen av renin, ett enzym som bildas i njurarna och som startar en kedja av kemiska reaktioner som höjer blodtrycket.