Enligt det amerikanska National Heart, Lung, and Blood Institute lider omkring en av tre personer av högt blodtryck. Blodtrycket beskriver den kraft med vilken blodet pressas mot kärlväggarna när hjärtat pumpar blod genom artärerna – alltså sambandet mellan hur mycket blod hjärtat pumpar ut och det motstånd som blodkärlen erbjuder. Personer med förhöjda värden har högt blodtryck, även kallat hypertoni. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det bidra till hjärt-kärlsjukdom, stroke och njurkomplikationer.
Blodtryck mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). Inom sjukvården definieras ett normalt blodtryck som värden under 120/80 mmHg. Det första talet (120) anger det systoliska trycket, alltså trycket när hjärtat drar ihop sig och slår, medan det andra talet (80) anger det diastoliska trycket, trycket mellan hjärtslagen.
Ligger ditt systoliska tryck mellan 120 och 139 och/eller ditt diastoliska tryck mellan 80 och 89 har du gränsvärdesförhöjt blodtryck, så kallad prehypertoni. Ett värde över 139/89 räknas som högt blodtryck, och nivåer över 160/100 klassificeras som allvarligt "stadium 2"-högt blodtryck.
Med åldern stiger blodtrycket naturligt, men alla med högt blodtryck är inte äldre. Faktorer som kan höja blodtrycket även i unga år är bland annat övervikt och fetma, stillasittande livsstil, rökning, saltrik kost, stress och alkoholkonsumtion. Ibland beror högt blodtryck på ett underliggande tillstånd, exempelvis njuravvikelser, tumörer i binjurarna eller medfödda hjärtproblem.
Har du nära släktingar med högt blodtryck löper du själv ökad risk. Alla bör kontrollera sitt blodtryck minst en gång per år, men om högt blodtryck förekommer i familjen behöver du vara extra uppmärksam.
Eftersom högt blodtryck tvingar hjärtat att arbeta hårdare utsätts artärerna för ett kraftigare blodflöde. Med tiden sliter detta på kroppen. Den extra kraft som hjärtat måste lägga ner gör dessutom att det kan förstoras.
Enligt American Heart Association är en 50-årig man med högt blodtryck tre gånger så benägen att dö i hjärtinfarkt eller njursjukdom som en jämnårig man med normalt blodtryck. Risken att dö i stroke är till och med fyra gånger så hög. För kvinnor är riskerna ännu mer uttalade – motsvarande ökningar av hypertoni-relaterad risk ses hos kvinnor så unga som 40 år.
Trots att högt blodtryck är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd går det oftast bra att kontrollera. För många hjälper förändringar i kost och livsstil. Personer med högt blodtryck bör äta saltfattigt; leta efter produkter märkta "utan tillsatt salt" och undvik att salta maten vid bordet. Daglig aerob träning i 30–60 minuter hjälper också till att sänka blodtrycket. Rök du bör du sluta, och dricker du alkohol bör du minska till måttliga mängder – högst ett glas per dag för kvinnor och två glas per dag för män.
Tyvärr har vissa människor högt blodtryck trots strikt saltfattig kost, regelbunden motion och rökfrihet. När kost- och livsstilsförändringar inte räcker för att stabilisera blodtrycket kan läkaren skriva ut läkemedel. Vanliga blodtrycksmediciner är diuretika (vätskedrivande tabletter som minskar blodets totala volym), betablockare som vidgar blodkärlen samt ACE-hämmare som hindrar kroppen från att bilda ämnen som kan förtränga artärerna.
Blodtrycket varierar inte bara över tid utan även under dagen. Har du alltid haft normalt blodtryck och får ett förhöjt värde vid ett enstaka läkarbesök finns det ingen anledning att bli orolig. Blodtrycket kan tillfälligt stiga på grund av vardagsstress, nervositet inför läkarbesök (så kallad "vitrockshypertoni") eller nyligen gjorda medicinska eller kostrelaterade förändringar. Misstänker du att värdet var en tillfällighet kan du be läkaren mäta igen i slutet av besöket, eller följa ditt blodtryck hemma med en egen blodtrycksmätare. Många apotek erbjuder också gratis blodtrycksmätning, även om de ofta använda apparaterna där inte är lika exakta som läkarens utrustning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online