Hypertoni (högt blodtryck): symptom, diagnos, behandling och förebyggande

Blodtrycket är ett mått på den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar när hjärtat drar ihop sig. Blodtrycket varierar normalt under dagen beroende på aktivitetsnivå, men när blodtrycket förblir förhöjt oavsett aktivitet handlar det om hypertoni – högt blodtryck. Enligt National Heart, Lung and Blood Institute drabbar tillståndet hela en av tre vuxna.

Typer av hypertoni

Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC finns tre huvudtyper av hypertoni:

• Essentiell hypertoni – har ingen känd direkt orsak och utgör cirka 95 procent av alla fall.
• Sekundär hypertoni – orsakas av ett underliggande tillstånd, exempelvis njursjukdom eller tumörer.
• Graviditetsrelaterad hypertoni – uppstår i samband med graviditet och går oftast över efter förlossningen, men inte alltid.

Symtom

Vissa personer upplever huvudvärk, näsblod, yrsel och suddig syn. De flesta har dock inga symtom alls förrän allvarliga organskador redan har uppstått. Det är därför hypertoni ofta kallas för ”den tysta dödaren”.

Diagnos

Hypertoni diagnostiseras vanligtvis genom flera blodtrycksmätningar hos din vårdgivare. Är det första värdet förhöjt kan du bli ombedd att återkomma vid ett senare tillfälle för en ny mätning. Flera mätningar görs för att utesluta så kallat ”vita rockar-syndrom”, det vill säga en tillfällig blodtrycksstegring som beror på nervositet i vårdsituationen. Ett ihållande värde över 130/80 mmHg tyder vanligen på hypertoni.

Behandling

Riktlinjerna från American Heart Association (AHA) rekommenderar en kombination av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling:

• Livsstilsförändringar: bibehåll en hälsosam vikt, motionera dagligen och ät en balanserad kost med begränsat intag av salt och alkohol.
• Diuretika – ökar urinutsöndringen.
• ACE-hämmare – vidgar blodkärlen.
• Mineralokortikoidreceptorantagonister (MRA) – hämmar återupptaget av natrium i kroppen.
• Kalciumkanalblockerare – slappnar av blodkärlens muskulatur.

AHA betonar även vikten av att behandla eventuella underliggande orsaker till det höga blodtrycket.

Riskfaktorer

National Heart, Lung and Blood Institute lyfter fram följande riskfaktorer:

• Kvinna över 55 år eller man över 45 år
• Övervikt
• Fysisk inaktivitet
• Osunlig kost med för mycket salt och alkohol
• Högt blodtryck i familjen
• Prehypertoni (120–139/80–89 mmHg)

Afroamerikaner löper högre risk än andra etniska grupper. I takt med att fetma ökar i befolkningen befinner sig dessutom allt fler barn i riskzonen.

Förebyggande

Du kan förebygga eller fördröja hypertoni genom att:

• Bibehålla en hälsosam vikt
• Äta en näringsrik och balanserad kost
• Motionera regelbundet
• Hantera och minska stress
• Sluta röka

Komplikationer

Obehandlad hypertoni kan leda till allvarliga följdtillstånd som åderförkalkning, hjärtsjukdom, stroke, njursjukdom och i värsta fall döden. Under graviditet kan högt blodtryck orsaka låg födelsevikt, prematuritet samt preeklampsi – ett tillstånd som kan vara livshotande för både mor och barn.

När bör du söka vård?

Eftersom hypertoni ofta saknar symtom är regelbundna blodtryckskontroller viktiga, särskilt om du tillhör någon av riskgrupperna. Kontakta din vårdcentral för en mätning om du är osäker på hur ditt blodtryck ligger till.