Om du vill få de många fördelar som regelbunden träning kan ge behöver du träna på en nivå som är tillräckligt intensiv för att utmana kroppen. Det innebär att du blir andfådd, svettas och att din puls höjs. Under ett träningspass på lämplig nivå påverkas även ditt blodtryck. Här är några grundläggande fakta om hur ett friskt blodtryck bör reagera vid fysisk aktivitet.
Under aerob träning behöver kroppen mer blod och syre för att kunna fortsätta aktiviteten. Ditt systoliska blodtryck stiger när detta behov tillgodoses, medan det diastoliska trycket förblir detsamma eller sjunker något.
Hos friska individer bör det systoliska blodtrycket stiga gradvis i takt med att aktivitetens intensitet ökar. När aktiviteten upphör bör trycket sedan gradvis sjunka igen. Om ditt systoliska blodtryck inte stiger alls under aerob träning är det något du bör ta på allvar. Kontakta din läkare om ditt diastoliska blodtryck stiger mer än 10 mmHg under eller efter träningen.
Isometriska övningar innebär att du pressar mot ett orörligt föremål utan att ledens vinkel förändras. Den här typen av träning kan skapa farligt höga nivåer av både systoliskt och diastoliskt blodtryck. Personer med högt blodtryck eller hjärtbesvär bör därför undvika isometriska övningar.
Styrketräning med vikter innebär att du rör kroppen genom hela rörelseomfånget mot ett visst motstånd. När du lyfter vikten kan ditt blodtryck stiga. Detta gäller särskilt om du håller andan eller andas in under lyftet. Andas alltid ut när du lyfter och se till att du andas jämnt och stadigt genom hela övningen.
Ditt blodtryck kan stiga dramatiskt under styrketräning, och hur mycket det stiger beror på hur tunga vikter du lyfter. Hos friska individer ska blodtrycket återgå till det normala när lyftandet upphör. Avbryt träningen och kontakta din läkare om du känner dig svag, yr eller omtöcknad. Det kan vara ett tecken på att ditt blodtryck har stigit för högt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online