1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Primär hypertoni: definition, orsaker, symtom och behandling

Primär hypertoni, ofta kallat högt blodtryck, ökar risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt och stroke. Tillståndet kan dock pågå i flera år utan några märkbara symtom, vilket gör att det kan förbli oupptäckt även när blodtrycket är farligt högt – uppskattningsvis en tredjedel av alla med högt blodtryck vet inte ens att de har det. Den goda nyheten är att när primär hypertoni väl har upptäckts kan du vidta åtgärder för att kontrollera den och undvika relaterade komplikationer.

Vad är blodtryck?

Blodtryck är ett mått på hur mycket blod hjärtat pumpar och det motstånd som blodet möter när det strömmar genom artärerna. Ju större blodvolym och ju smalare artärer, desto högre blir blodtrycket. Ett normalt vuxet blodtryck ligger vanligtvis runt 120/80 mmHg, medan värden som konsekvent överstiger 140/90 mmHg klassas som högt blodtryck.

Medvetenhet och symtom

Vissa personer med primär hypertoni får symtom som dov huvudvärk, yrsel eller näsblod. Dessa varningstecken visar sig dock sällan förrän problemet redan är allvarligt, kanske till och med livshotande. Det är därför viktigt att låta mäta sitt blodtryck minst vartannat år från 20 års ålder, eller oftare om läkaren rekommenderar det. Blodtryckskontroller erbjuds ofta vid evenemang som lokala hälsodagar samt via automater på apotek – men observera att sådana maskiner inte alltid ger exakta värden. En mätning hos vårdcentralen eller med ett validerat hemmätinstrument är att föredra.

Orsaker och riskfaktorer

Primär hypertoni har per definition ingen identifierbar orsak. Vissa faktorer ökar dock risken att utveckla tillståndet, bland annat:

  • Ålder – risken ökar med stigande ålder.
  • Arv – högt blodtryck går ofta igenom familjer.
  • Etnicitet – vissa grupper löper högre risk än andra.

Dessutom bidrar livsstilsfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet, tobaksbruk, saltrik och näringsfattig kost, hög alkoholkonsumtion samt kronisk stress till en ökad risk för primär hypertoni.

Behandling

Om du har primär hypertoni kommer läkaren sannolikt att rekommendera livsstilsförändringar för att hjälpa dig få ner blodtrycket. Utöver anpassningar av kost och träningsvanor förskrivs ofta läkemedel. Exakt vilka läkemedel, eller vilken kombination av läkemedel, som används beror på hur uttalad din hypertoni är och vilka andra sjukdomar du eventuellt har, exempelvis diabetes eller njursjukdom. Regelbundna uppföljningar är viktiga för att säkerställa att behandlingen fungerar.

Sekundär hypertoni

Primär hypertoni står för nästan alla fall av högt blodtryck. I fem till tio procent av fallen orsakas högt blodtryck dock av ett underliggande tillstånd som påverkar njurarna, hjärtat, det endokrina systemet eller artärerna. I dessa fall benämns tillståndet sekundär hypertoni. Förutom att ha en annan orsak skiljer sig sekundär hypertoni från primär hypertoni genom att den vanligtvis uppstår plötsligt, i stället för gradvis över lång tid.

Förebyggande livsstil

Även om primär hypertoni inte alltid kan förebyggas helt kan du minska din risk betydligt genom att hålla en hälsosam vikt, motionera regelbundet – gärna minst 30 minuter de flesta dagar i veckan – äta en kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn med lågt saltinnehåll, begränsa alkoholen, sluta röka och aktivt hantera stress. Små, bestående förändringar i vardagen gör stor skillnad för ditt blodtryck på lång sikt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online