Blodtrycket är den kraft som blodet utövar mot kärlväggarna. Det mäts alltid med två tal: det systoliska trycket, när hjärtat pumpar ut blod, och det diastoliska trycket, när hjärtat vilar mellan slag. Det diastoliska värdet är det andra talet i mätningen – till exempel 120/80 mmHg – och är alltid det lägre av de två.
När blodkärlen lämnar hjärtat förgrenar de sig och blir gradvis allt mindre. Det diastoliska blodtrycket håller blodet i rörelse genom dessa kärl, så att cellerna får syre och näring samtidigt som avfallsämnen transporteras bort från kroppens vävnader.
Högt blodtryck uppstår när kraften från blodet pressar mot kärlväggarna starkare än den borde. Diagnosen ställs vanligtvis när mätvärdena ligger över det normala vid två olika tillfällen, på separata dagar, eftersom ett enstaka högt värde kan bero på tillfälliga faktorer.
Det normala intervallet för det diastoliska trycket ligger mellan 60 och 89. Ligger däremot två mätningar i intervallet 80–89 ställs diagnosen förhöjt blodtryck (prehypertoni). Detta går ofta att åtgärda genom kostförändringar, mer motion och en hälsosammare livsstil.
Kroniskt förhöjt diastoliskt blodtryck kan orsaka skador på artärerna samt öka risken för stroke, hjärtinfarkt och njursvikt. Värden över 110 kan få en läkare att omedelbart sätta in medicinering och rekommendera noggrann uppföljning över tid.
Ett lågt diastoliskt tryck ligger under 60. Kroniskt lågt diastoliskt tryck försämrar blodets förmåga att transportera syre och näring till alla celler samt att avlägsna avfallsämnen, vilket med tiden kan skada cellerna. Kortvarigt lågt blodtryck kan ge symtom som yrsel, trötthet och svimningsanfall.
Det diastoliska blodtrycket, precis som det systoliska, varierar naturligt under dagen. Vanliga faktorer som påverkar trycket är fysisk aktivitet, stress och spänningar, kroppsställning samt användning av nikotin. Därför brukar läkare basera diagnoser på flera mätningar vid olika tidpunkter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online