Kroppens cirkulationssystem förlitar sig helt på klaffar som ser till att blodet bara rinner i en riktning – från hjärtat ut till kroppen och sedan tillbaka igen. Utan dessa klaffar skulle blodet lätt kunna rinna baklänges, vilket skulle göra cirkulationen betydligt mindre effektiv. Här går vi igenom de två huvudtyperna av klaffar och hur de fungerar.
Dessa klaffar sitter mellan förmaken (hjärtats övre kamrar) och hjärtkamrarna (de nedre kamrarna). Under diastole, när hjärtat slappnar av, öppnas de så att blod kan strömma från förmaken ner i kamrarna. När kamrarna sedan drar ihop sig under systole stängs klaffarna, vilket hindrar blodet från att pressas tillbaka upp i förmaken.
Dessa klaffar ligger vid utgångarna av hjärtkamrarna. Pulmonalisklaffen styr blodflödet från höger kammare ut i lungartärerna, som leder blodet till lungorna. Aortaklaffen reglerar flödet från vänster kammare ut i aorta, kroppens största pulsåder. När kamrarna kontraherar öppnar klaffarna sig för att släppa fram blodet, och när kamrarna slappnar av stänger de sig för att förhindra att blodet rinner tillbaka.
Venerna, som transporterar blodet tillbaka till hjärtat, är utrustade med enkelriktade klaffar som stoppar bakåtflöde. Dessa klaffar är särskilt viktiga i armar och ben, där de arbetar emot tyngdkraften för att blodet effektivt ska kunna nå hjärtat. En venklaff består av små flikar som öppnar sig när blodet strömmar mot hjärtat och stänger sig så snart blodet tenderar att rinna baklänges.
Klaffarna i cirkulationssystemet fungerar helt passivt – de reagerar på tryckförändringar i hjärtat och blodkärlen utan att själv förbruka energi. Skadas eller missbildas klaffarna kan det dock leda till klaffel eller venös insufficiens, tillstånd som ofta kräver medicinsk behandling eller i vissa fall ett kirurgiskt ingrepp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online