Antikolinergika (t.ex. atropin, skopolamin, oxybutynin, difenhydramin, trikyklika) kan orsaka hypoton via flera mekanismer:
- Vasodilatation: Blockerade vaskulära muskarinreceptorer → minskat sympatiskt tonus → minskad perifär vaskulär resistens.
- Reflextakycardi sedan bradycardi: Initial pulshöjning från central vagolys; senare, förlust av baroreflexbuffert.
- Minskat venöst returflöde: Venös pooling från venös dilatatation; minskat preload.
- Diuretisk effekt: Vissa preparat ökar diures → volymbrist.
- Autonom dysreglering: Försvagad baroreflex och termoreglering, särskilt hos äldre.
Riskgrupper
- Äldre (minskat kompensatoriskt reserv)
- Befintlig KVS, autonom neuropati (diabetes, Parkinson)
- Polyfarmaci (additiv antikolinergisk börda)
- Dehydrering, värmeexponering
Hantering
- Granska antikolinergisk börda (ACB-skala); avpreskribera om möjligt
- Hydrering, långsamma lägeförändringar, stödstrumpor
- Dosminskning eller byte till lägre antikolinergisk alternativ
- Fludrokortison eller midodrin vid bestående symptomatisk hypoton
Rådgör med ordinerande läkare innan du slutar något läkemedel.
