
Den medicinska termen för trycket mot artärväggarna när hjärtat är i vila är diastoliskt blodtryck. Det motsvarar det andra, lägre talet som visas vid en blodtrycksmätning, medan det första, högre talet anger det systoliska blodtrycket.
Hjärtats arbete delas in i två faser: systole och diastole. Under systolen drar sig hjärtmuskeln samman och pumpar ut blod i kroppens kärl, vilket skapar det systoliska trycket. Under diastolen slappnar hjärtmuskeln av och kamrarna fylls på nytt med blod – det tryck som då kvarstår mot artärernas väggar är precis vad vi kallar det diastoliska blodtrycket.
Ett normalt blodtryck hos vuxna ligger ofta kring 120/80 mmHg, där det diastoliska värdet alltså bör vara under 80 mmHg. Ett förhöjt diastoliskt tryck kan tyda på högt blodtryck (hypertoni) och ökar på sikt risken för hjärt- och kärlsjukdomar, medan ett mycket lågt värde kan ge symtom som yrsel och trötthet.
Både systoliskt och diastoliskt tryck behövs för att ge en helhetsbild av hur hjärtat och blodkärlen fungerar. Därför anges alltid båda talen – till exempel 120/80 – när vårdpersonal dokumenterar ditt blodtryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online