1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Olika typer av högt blodtryck – vad du bör veta

Blodtrycket är ett mått på den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar när det cirkulerar genom kroppen. Högt blodtryck (hypertoni) ger i regel inga yttre symtom, men om det lämnas obehandlat kan det leda till stroke, njurskador och hjärtsjukdom. Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos både män och kvinnor i USA.

Grundläggande om blodtryck

Blodtrycket visar hur hårt hjärtat måste arbeta för att cirkulera blodet vid varje pumpning. Det anges med två värden: det övre värdet (systoliskt tryck), som mäter trycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod, samt det nedre värdet (diastoliskt tryck), som mäter trycket när hjärtat vilar mellan slag.

Blodtrycket mäts med en blodtrycksmätare och resultaten anges i millimeter kvicksilver (mm Hg). Högt blodtryck diagnostiseras när det systoliska värdet ligger på 140 mm Hg eller högre och/eller det diastoliska värdet på 90 mm Hg eller högre.

Din vårdgivare ställer inte diagnosen hypertoni utifrån en enda mätning, utan utifrån flera. Därför kan du bli ombedd att mäta och dokumentera ditt blodtryck hemma och ta med resultaten till nästa planerade besök.

Olika typer av högt blodtryck

När vårdgivaren konstaterar högt blodtryck avgör hen om det rör sig om primär eller sekundär hypertoni.

Primär hypertoni

Primär hypertoni diagnostiseras hos 85–95 procent av alla med högt blodtryck. Hypertonin betraktas som primär när ingen tydlig orsak till tillståndet kan identifieras. Primär hypertoni, som tidigare kallades essentiell hypertoni, utvecklas vanligtvis långsamt över många år. Tillståndet går inte att botas, men det kan kontrolleras genom livsstilsförändringar och/eller läkemedelsbehandling.

Sekundär hypertoni

Läkare diagnostiserar sekundär hypertoni när det finns en bakomliggande orsak till det höga blodtrycket. Sådana orsaker kan vara njuravvikelser, binjuresjukdomar, sköldkörtelrubbningar samt användning av vissa läkemedel, exempelvis p-piller.

Till skillnad från primär hypertoni har sekundär hypertoni ofta en plötslig debut.

Om den bakomliggande orsaken framgångsrikt kan behandlas eller elimineras kan blodtrycket återgå till normala nivåer.

Pulmonell hypertoni

Kroppen har två cirkulationssystem: den systemiska och den pulmonella. Det blodtryck som oftast avses är det systemiska, alltså trycket i artärerna i hela kroppen.

Den pulmonella cirkulationen avser blodet som pumpas från hjärtat till lungorna. I sällsynta fall diagnostiseras personer med förhöjt blodtryck i lungkretsloppet, ett tillstånd som kallas pulmonell hypertoni.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online