Blodets pH har en direkt inverkan på blodtrycket. Hos en frisk människa ligger blodets pH normalt mellan 7,35 och 7,45, och även små förändringar i detta värde kan påverka cirkulationssystemet. När blodets pH sjunker (det vill säga blir surare) drar sig blodkärlen samman, vilket leder till ett högre blodtryck. Omvänt, när blodets pH stiger (blir mer basiskt), vidgas blodkärlen, vilket sänker blodtrycket.
Sambandet mellan blodets pH och blodtryck regleras bland annat av kroppens renin-angiotensin-aldosteron-system (RAAS). Detta är ett hormonesystem som hjälper till att styra både blodtrycket och kroppens elektrolytbalans.
När blodets pH sjunker aktiveras RAAS, vilket utlöser frisättning av hormonerna renin, angiotensin och aldosteron. Dessa hormoner får blodkärlen att dra ihop sig och gör dessutom att njurarna behåller mer vatten och salt. Resultatet blir ett ökat blodtryck.
Omvänt, när blodets pH stiger, hämmas RAAS. Mindre mängder renin, angiotensin och aldosteron frisätts då, vilket leder till att blodkärlen vidgas och att överskott av vatten och salt utsöndras via urinen. Blodtrycket sjunker därmed.
Blodets pH är alltså en betydelsefull faktor i kroppens reglering av blodtrycket. Ett stabilt och normalt blod-pH är avgörande för den kardiovaskulära hälsan i stort, eftersom långvariga störningar i syra-bas-balansen kan bidra till högt blodtryck och ökad belastning på hjärtat och blodkärlen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online