1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Demensbehandling: kliniska och hembaserade behandlingsalternativ

Demensbehandling omfattar mer än bara läkemedel – den inkluderar även livsstilsförändringar, multimodala terapier och anpassningar av den fysiska miljön.

Den bästa behandlingsplanen beror på den underliggande orsaken och sjukdomens stadium. Vid tidig demens, där symtomen har liten påverkan på det dagliga fungerandet, behövs ibland varken omfattande livsstilsomläggningar eller läkemedelsbehandling.

När sjukdomen fortskrider och behovet av hjälp med personlig vård ökar, flyttas fokus till att bevara livskvaliteten, lindra symtomen och – när det är möjligt – bromsa sjukdomsförloppet.

Även om demens ännu inte går att bota kan rätt insatser lindra besvären, förbättra det allmänna välbefinnandet och i vissa fall sakta ner den neurodegenerativa processen.

Läkemedelsbehandling vid demens

Varje typ av demens har sina egna orsaker, men många av de förskrivna läkemedlen överlappar mellan de olika formerna.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) har godkänt tre anti-amyloidläkemedel – aducanumab, lecanemab och donanemab – som riktar sig mot de beta-amyloidplack som är inblandade i Alzheimers sjukdom.

Dessa läkemedel syftar till att minska mängden plack, ett patologiskt kännetecken som bidrar till förlusten av nervceller.

Övriga läkemedel används framför allt för att hantera symtomens svårighetsgrad.

Kolinesterashämmare – såsom donepezil, rivastigmin och galantamin – förhindrar nedbrytningen av acetylkolin, en signalsubstans som är avgörande för inlärning och minne.

Andra receptbelagda preparat påverkar glutamat (memantin) eller orexinsystemet (suvorexant) för att stödja kognition, uppmärksamhet eller dygnsrytmen.

Dessa läkemedel förbättrar kommunikationen mellan nervcellerna, vilket i sin tur gynnar minne, omdöme och förmågan att klara vardagen.

Efter en noggrann genomgång kan läkaren överväga kompletterande läkemedel, men riskerna överväger ofta de måttliga nyttoeffekterna.

Beteendemässiga och psykiska symtom

Demens kan också yttra sig i beteendestörningar – depression, ångest, agitation och psykos – som uppstår till följd av nervcellsförlust, inte av avsiktliga handlingar.

Eftersom många psykofarmaka kan försämra kognitionen bör icke-farmakologiska strategier alltid prövas först när det är möjligt.

Terapeutiska metoder inkluderar bland annat:

Psykoterapi

Psykoterapi ger bäst effekt i tidiga skeden, innan språk och förståelse försämrats påtagligt.

En systematisk översikt från 2021 visade att psykoterapi minskar depressiva symtom hos personer som lever med demens.

Terapin ger även praktiska verktyg för att hantera vardagsuppgifter i takt med att förmågorna förändras. Vanliga behandlingsformer är kognitiv beteendeterapi, återminnesterapi (reminiscenceterapi) och arbetsterapi.

Livsstilsförändringar

Livsstilen utgör en hörnsten i den icke-medicinska vården.

Vaskulär demens samexisterar exempelvis ofta med diabetes eller hjärt-kärlsjukdom – att behandla dessa tillstånd kan bromsa den kognitiva nedgången.

Vilken kost är bäst vid demens?

Medelhavskosten – rik på fullkorn, grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, olivolja och fisk, med få bearbetade livsmedel och lite tillsatt socker – är det mest vedertagna kostmönstret för att förebygga demens.

MIND-kosten (Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay) kombinerar medelhavskostens principer med DASH-kosten och har kopplats till lägre blodtryck och minskad demensrisk.

Miljöanpassning och bemötande i hemmet

De flesta beteendeförändringar vid demens beror på överstimulering, förvirring, smärta, rädsla, frustration eller stress – inte på avsiktligt trots.

Genom att anpassa omgivningen kan dessa beteenden minskas avsevärt.

Som anhörig eller vårdgivare kan du främja trygghet och stabilitet genom att:

  • använda ett lugnt och tryggt språk
  • fråga om lov innan du hjälper till
  • involvera personen i avkopplande aktiviteter, som att lyssna på musik
  • begränsa buller och störande intryck
  • förenkla uppgifter steg för steg
  • ge minnesledtrådar, till exempel märkta föremål
  • se till att belysningen är tillräcklig för att minska förvirring
  • tillåta frekventa vilopauser mellan aktiviteterna
  • uppmärksamma personlig komfort och välbefinnande
  • erbjuda få och tydliga valmöjligheter

Som vårdgivare bör du också prioritera din egen psykiska hälsa. Samtal med kurator eller psykolog kan ge både kommunikationsstrategier och verktyg för att hantera stress.

Sammanfattning

En god demensvård bygger på samverkan mellan läkare, specialister, anhöriga och samhällets resurser.

Även om ett botemedel fortfarande saknas gör evidensbaserade icke-farmakologiska insatser det möjligt för den drabbade att anpassa sig till vardagens utmaningar.

Livsstilsförändringar – rökstopp, balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet – kan förbättra symtombilden vid flera typer av demens.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online