Effektiva hjärn- och minnesspel som stöd i demensvården

Demens innebär en gradvis förlust av kognitiva förmågor – minne, resonemangsförmåga och språk – som är avgörande för att kunna klara vardagen. När dessa förmågor försämras blir rutinuppgifter alltmer utmanande.

Det finns i dag inget botemedel mot demens, men vissa insatser kan lindra symptomen och förbättra livskvaliteten. Bland dessa diskuteras strukturerade minnes- och hjärnspel ofta för sin förmåga att stimulera hjärnans nervbanor.

I den här artikeln går vi igenom aktuell forskning om hur hjärnspel påverkar kognitionen och lyfter fram de mest lovande spelen för personer som lever med demens.

Vad säger forskningen om hjärnspel vid demens?

Spel är mycket mer än underhållning – de kan aktivera hjärnan på ett aktivt sätt. Det är särskilt värdefullt för äldre som löper risk att drabbas av kognitiv nedgång.

En studie från 2019 där äldre deltog i 16 veckors kombinerad fysisk och kognitiv träning, så kallade "exergames", visade exempelvis betydande förbättringar av arbetsminnet och de exekutiva funktionerna.

En annan prövning samma år undersökte datoriserad kognitiv träning med fokus på resonemang, minne, språk och uppmärksamhet. Resultaten visade en ökad volym av grå hjärnsubstans, vilket tyder på att den övergripande kognitionen bevarades.

Dessa fynd är särskilt relevanta vid demens, där just minne och resonemang ofta påverkas. Ny forskning indikerar att riktade spel kan bidra till att bibehålla eller till och med förbättra dessa förmågor.

En systematisk översikt från 2020 utvärderade så kallade "serious games" inom demensvården och identifierade tre kategorier med olika fördelar:

• Brädspel: Förbättrar minne, kommunikation och känslomässig reglering.
• TV- och datorspel: Kan anpassas för att träna specifika kognitiva områden som minne och resonemang.
• Virtual reality-spel: Ger en kombination av kognitiv och fysisk stimulering.

Översikten drog slutsatsen att personer med tidigt eller mellanstadium av demens som använde seriösa spel uppvisade förbättringar i korttidsminne, reaktionstid, problemlösning, logiskt tänkande och kommunikation.

Forskningsläget är dock blandat. En nyligen publicerad metaanalys visade att hjärnspel inte alltid var mer effektiva än andra aktiviteter när det gäller att stärka kognitionen.

Kort sagt: även om hjärnstimulerande spel är lovande behövs mer högkvalitativ forskning för att fastställa deras exakta terapeutiska roll.

Bästa spelen för personer med demens

Alla spel tränar inte samma färdigheter. Här är en kurerad lista över spel som har visat sig ha potentiella fördelar för personer med demens:

• Ordgåtor: Korsord, ordletare och anagram. Tidigare studier tyder på att korsord kan fördröja minnesförlust genom att stärka de nervbanor som är involverade i lagring av kunskap.
• Pussel: Regelbundet pusslande verkar stötta kognitionen och kan bromsa åldersrelaterad nedgång.
• Tärningsspel: Spel som Yahtzee tillför ett element av tur och tävlingsglädje. En studie från 2020 om mahjong visade kognitiva fördelar efter 12 veckors spelande hos vuxna med mild kognitiv svikt.
• Kortspel: Fisk, bridge, Uno och patiens. En kinesisk studie från 2022 kopplade regelbundet kortspelande till bättre kognitiv funktion hos äldre.
• Brädspel: Monopol, schack och liknande spel. Forskning från 2019 visade att regelbundet brädspelande minskade den kognitiva nedgången hos personer i åldern 70–79 år.
• TV- och datorspel: Till exempel Tetris, Candy Crush Saga, Wii Sports samt mobilversioner av ord-, kort- och brädspel. Omfattande forskning visar att väl utformade hjärnträningsprogram kan förbättra kognitiv förmåga hos seniorer.

Mer än spel – kompletterande aktiviteter

Spel är bara en pusselbit. Alzheimerföreningen rekommenderar dessutom andra aktiviteter som stöttar kognitionen:

• Läsning: Böcker, dikter, tidskrifter, tidningar, seriealbum eller digitalt innehåll.
• Underhållning: TV, radio eller streamingtjänster som fångar uppmärksamheten.
• Kreativitet: Målning, teckning, musik eller annat kreativt skapande.
• Livslångt lärande: Kurser, poddar, YouTube-videor eller att lära sig nya färdigheter.

För personer med avancerad demens kan enklare aktiviteter vara mer lämpade – till exempel att minnas gamla tider, titta på fotografier, lyssna på musik eller föra ett lugnt samtal.

Vad ska man aldrig säga till en person med demens?

Minnesförlusten kan du inte styra, men däremot ditt eget bemötande. För att skapa empati och trygghet bör du undvika att:

• Resonera och argumentera med personen.
• Gräla eller konfrontera.
• Påpeka personens glömska.
• Fråga ut om nyliga händelser.
• Ta personens beteende personligt.

Vad utlöser oftast demensrelaterade beteendeförändringar?

Det finns ingen enskild utlösande faktor. Beteendeförändringar beror ofta på förändringar i personens närmiljö, som buller, belysning eller störda rutiner.

Hur håller du en person med demens engagerad?

Anpassa aktiviteterna efter sinnliga upplevelser – spela välbekanta melodier, erbjuda föremål med olika struktur att känna på eller ge en varsam handmassage.

Sammanfattning

Demens drabbar i dag ungefär fem miljoner vuxna från 65 års ålder i USA, och antalet beräknas öka kraftigt under de kommande decennierna.

Forskning tyder på att hjärnstimulerande spel och andra kognitivt berikande aktiviteter kan förbättra tankeförmågan hos äldre och möjligen minska risken för demens – men säkra slutsatser får vänta tills mer forskning finns.

Oavsett vetenskapligt utfall är spelen ett roligt och lättillgängligt sätt att hålla hjärnan aktiv – oavsett ålder.