Orsaker och riskfaktorer bakom halsbränna och brännande känsla i bröstet

Återkommande halsbränna, även kallad sura uppstötningar eller syraindigestion, är det vanligaste symtomet på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) hos vuxna. Enstaka uppstötningar är helt normala, men ihållande reflux som inträffar oftare än två gånger per vecka kan med tiden leda till allvarligare hälsoproblem – exempelvis sår i matstrupen eller ett tillstånd som kallas Barretts esofagus, vilket i sin tur kan öka risken för matstrupscancer.

Vad händer vid reflux?

Vid GERD öppnar sig den nedre esofagussfinktern – en ventil som skiljer matstrupen från magsäcken – spontant, eller så stänger den inte ordentligt. Resultatet blir att magsäckens innehåll stiger upp i matstrupen. Tillståndet kallas också syrareflux eller syrauppstötning, eftersom de sura matsmältningsvätskorna stiger upp tillsammans med födan.

Symtom och besvär

När syrareflux uppstår känner personen ofta en tydlig eftersmack i svalget eller baktungan. När magsyran kommer upp och kommer i kontakt med matstrupens slemhinna uppstår en brännande känsla i bröstet eller halsen – det som vanligtvis kallas halsbränna. Den brännande bröstsmärtan brukar komma efter måltider eller när man lägger sig ner.

Relaterade tillstånd

Ett hiatusbråck uppstår när den övre delen av magsäcken och den nedre matstrupsventilen flyttas upp ovanför mellangärdet – muskeln som skiljer magsäcken från bröstkorgen. Normalt hjälper mellangärdets vägg ventilen att hindra syran från att stiga upp i matstrupen. Vid ett hiatusbråck är syrareflux därför vanligare. Ett sådant bråck kan drabba personer i alla åldrar och ger ofta inga symtom alls. Obehandlad GERD kan dessutom förvärra eller bidra till andra tillstånd, som astma, kronisk hosta och lungfibros.

Riskfaktorer

De största riskfaktorerna för att utveckla halsbränna kopplad till GERD är övervikt, graviditet och rökning, enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse. Vissa livsmedel är kända för att förvärra besvären, bland annat citrusfrukter, choklad, koffein, alkohol, fet och friterad mat, vitlök, lök, mynta, starkt kryddade rätter samt mat baserad på tomat.

Behandling och förebyggande åtgärder

Beroende på hur svårt tillståndet är kan behandlingen bestå av livsstilsförändringar, läkemedel eller kirurgi. Livsstilsförändringar innebär ofta att sluta röka, bära löst sittande kläder, undvika att ligga ner i minst tre timmar efter måltid, höja huvudändan av sängen cirka 15–20 centimeter med hjälp av träklossar, gå ner i vikt vid behov samt äta mindre portioner men oftare. Läkemedel som antacida, H2-blockerare, skumbildande medel eller protonpumpshämmare kan också förskrivas av läkare.

När bör du söka vård?

Kontakta läkare om du har halsbränna oftare än två gånger i veckan, om besvären inte lindras av receptfria läkemedel, eller om du upplever svårigheter att svälja, ofrivillig viktminskning eller blod i avföringen. En tidig diagnos minskar risken för långvariga komplikationer och gör behandlingen enklare och mer effektiv.