Halsbränna eller sura uppstötningar? Så skiljer du symptomen åt

De flesta har drabbats av halsbränna någon gång. Det är ett obehagligt men ofta ofarligt besvär. Men när går gränsen för en tillfällig halsbränna till en fullfjädrad sjukdom i form av sura uppstötningar? Här går vi igenom skillnaderna, behandlingsmöjligheterna och de långsiktiga riskerna du bör känna till.

Vad är GERD?

Gastroesofageal refluxsjukdom, även kallad sura uppstötningar eller GERD, är en sjukdom där muskulaturen i slutet av matstrupen inte stänger sig ordentligt. Det gör att maginnehållet kan läcka tillbaka – refludera – upp i matstrupen och orsaka irritation i slemhinnan.

Vad är halsbränna?

Halsbränna är en smärtsam, brännande känsla i bröstet som orsakas av att magsyra stiger upp i matstrupen. Vissa livsmedel, alkohol och vissa läkemedel kan bidra till besvären. Enstaka episoder av halsbränna är vanliga och brukar vara helt ofarliga.

GERD kontra vanlig halsbränna

Halsbränna är i själva verket ett symtom på GERD. Skillnaden mellan GERD och vanlig halsbränna ligger framför allt i frekvensen. Upplever du halsbränna oftare än två gånger per vecka kan det tyda på att du lider av GERD, och då är det klokt att kontakta vården för en utredning.

Behandling

Det finns flera receptfria och receptbelagda behandlingsalternativ för både halsbränna och GERD. De delas vanligtvis in i tre kategorier:

• Antacida – neutraliserar magsyran och ger snabb lindring vid akuta besvär.
• H2-blockerare – minskar mängden syra som magsäcken producerar.
• Protonpumpshämmare – kraftigt minskar kroppens totala syraproduktion och används ofta vid längre tids behandling.

Livsstilsförändringar som hjälper

Förutom läkemedel kan enkla livsstilsförändringar göra stor skillnad. Undvik fet, kryddig och syrlig mat, ät mindre portioner och undvik måltider sent på kvällen. Håll en hälsosam vikt, sluta röka och begränsa alkoholkonsumtionen. Att höja huvudänden av sängen något kan också minska nattliga besvär.

Långsiktiga risker

När GERD väl har diagnostiserats betraktas det ofta som ett livslångt tillstånd som kräver löpande behandling och uppföljning. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan syran skada matstrupens slemhinna, vilket kan leda till esofagit – en inflammation i matstrupen. Med tiden kan detta utvecklas till ett tillstånd som kallas Barretts esofagus, vilket i sin tur är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Därför är det viktigt att ta återkommande besvär på allvar och söka vård i tid.