
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är vanligare hos personer över 40 års ålder, men tillståndet kan drabba människor i alla åldrar, enligt University of Florida College of Medicine. Tillståndet, som också kallas sura uppstötningar eller acid reflux, uppstår när magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen och orsakar en brännande känsla i bröstet. Det kan också ge upphov till symtom som illamående, torrhosta och uppblåsthet. Som tur är finns det flera effektiva strategier som kan lindra besvären.
I många fall kan du undvika eller minska sura uppstötningar genom att ändra dina matvanor. Ät långsammare och minska storleken på dina portioner. Håll dessutom koll på vilka livsmedel som utlöser halsbränna. Om du märker att du får bröstbesvär efter att ha ätit citrusfrukter eller koffeinhaltiga produkter bör du ta bort dem från din kost. Det är också viktigt att inte lägga sig direkt efter en måltid, eftersom det kan förvärra besvären med magsyra. Genom att gå ner i övervikt, sluta röka eller minska din alkoholkonsumtion får du många hälsofördelar, bland annat en minskad risk för sura uppstötningar.
Receptfria läkemedel, som antacida och syrahämmande preparat, kan lindra obehaget vid sura uppstötningar. Antacida som Magnesia, Pepto-Bismol och Alka-Seltzer kan minska överskottet av gaser samtidigt som de neutraliserar syran i magsäcken. Biverkningar kan dock inkludera förstoppning eller diarré, så överdriv inte användningen. Syrahämmare styr däremot den faktiska produktionen av magsyra. Dessa läkemedel inkluderar bland annat Axid AR, Zantac 75 och Tagamet HB.
Om dina sura uppstötningar återkommer flera gånger i veckan bör du rådfråga din läkare. En möjlig lösning är behandling med receptbelagda läkemedel. Histamin-2-blockerare, som Zantac, Kapidex och Dexilant, tas före måltider och vid sänggående för att minska sura uppstötningar. Protonpumpshämmare kan däremot minska den syrabildande aktiviteten i magsäcken under en längre tid än histamin-2-blockerare. Vanliga protonpumpshämmare är Nexium och Prevacid.
Vedertagna och långvariga besvär kan kräva en operation mot GERD. Efter att patienten genomgått en endoskopi för att bedöma matstrupens muskler kan en operation som fundoplikation bli aktuell. Detta kirurgiska ingrepp innebär att matstrupen åtdras för att hindra magsyran från att stiga upp. Mindre invasiva alternativ, som radiofrekvensbehandling, finns också, även om de kan vara mindre effektiva.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online